Med anledning af Storthingets öppnande samt några yttranden inom svenska pressen om norska myndigheters förhållande till de svenska Lapparne, skrifver vår korrespondent i Kristiania under den 5 dennes: Storthinget har nu konstitnerat sig, valt sina tjenstemän, valutskott o. s. v. och skall i morgon högtidligt öppnas. Presidentvalen fingo den utgång, som jag i mitt förra bref antog såsom sannolikt; de der nämnda sex personerna ha mnemligen blifvit valda: J: Sverdrap och advokaten D. Kildal till presidenter i stortbinget, rektor J.: Steen och advokaten O. Richter i odelsthinget samt foged L. Daae och stiftsamtmannen Vogti lagtbinget. De fem förstnämnda äro bland det liberala partiets eller, såsom deras motståndare kalla det, sakförarepartiets koryfear, och hvad den sistnämnde, stiftsgmtmaznnen Vogt, avgår, så är han af alla. lika aktad för sin stränga rättrådighet och sitt öpnna visen. Hela hans bana, det namn han bär, och hans af naturen försigtiga, kalla karakter förmådde honom till en början — han är gammal storthingsman — att närmast sluia sig till den konservativa sidan, men efter hard tyckes hans sympatier ha vändt sig till en mera frisinnad uppfättning, och isynnerhet på det senaste storthinget såg det ut, som om äfven han skulle vara ett af de icke få exempel, vi på den senare tiden ha haft här i Norge derpå, att just äldre, betänksamime män ha öfvergifvit den försigtiga passivitet