Provisionen å kollekterna för de sårade. Till Redaktionen af Aftonbladet! Den ovilja, som frarckellats af några konsistoriecetariers beteende att af medel, som genom frivilliga bidrag insamlats till dei kris get sårade, beräkna provision, har föravlsåt insändaren att i gällande författningar eftsrse bura det förhåller sig med den juidiska grunden för detta förfarande. Don lag, hvarpå vederbörande förmodiigen stödt sitt handlippssätt, är k. cirkuläret den 9 Februari 1844, hvars första moxent stadgar: ptt konsistorienotsrierna må för besväret med uppbörden och redovisningen at de kollektmedel!, hvilka inom stiften icsamlas och till konsistorierna ingå, i enlighet ed hvad bittills egt rum, beräkea sex procent af desaa medel, såsom uppbördaoch redovisvipgsarvods. tia Det torde dock icke vsra något tvifvel derom, att med koilektmedel i detta cirkulär icke menas andra medel än de, som i gällande författningar så benämnas. Såvidt insändaren funnit, är rättighet till kollekter enligt allmänna författningar endast i töljande fall stadged nemligen: 1) i k. bretvet den 3 December 1697 till förmån för de fattige i socknen, hvilka medel dock icke ingå till korsistorierna; 2) i k. brefvet den 10 Oktober 1765 till förmån för lasarotter och kurhus. (en gång om året); och 3) till kyrkobyggoader efter sf K. M:t meddeladt tillstånd i hvarje fall Häraf följer, att ow vid andra tillfällen frivilliga bidrag insamlas i försanslingarne och insärdas till konsistorierna, desses nrotarier icke äro berättigade att at på grund of ofvannämnde cirkulärbref beräknz sex procent i provision, men då konristorienotarierna svårigen torde vara skyldiga att å tjenstens väg nar mottaga och redorisa medel, soor ej en igt sllmän förfaftniog äro insan lade, så fin3es ingen i lag stadgad norm för den provision, de må beräkna, i händelse da frivilligt taga sig dylikt uppdrag. Detta är den juridiska sidan af saken. —U— RPS RKS,