Aftonbladet – 5 februari 1871, sida 1

ETT Er Ofverbefälhafvaren för den schweiziska obgervationsarmen general Herzog afslöt den 1 Februari en konvention med Bourbakis efterträdare general Clinchamp om den franska östra armens öfvergång på schweiziskt område. De öfver gränsen gångna trupperna, som bekant ett antal af 80,000 man, skola aiväpnas och fördelas på staden Bern samt kantonerna Bern, Freiburg och Geneve. Öfvergången egde rum vid Verrieres och Jougne, det förra vid vägen till Neuchatel, det senare vid vägen till Orbe och Lausanne. Deti ett af telegrammerna omnämnda la Cluse ligger på den förra vägen emellan Pontarlier och Verriöres. Fransmännen vägrade först att nedlägga vapen vid gränsen, men underkastade sig sedan. I Neuchatel inryckte i torsdags 10,000 man. Hela trakten, telegraferas det denna dag derifrån, var som öfversållad med flyktingar och massor af sårade. Från Morteau ankommo en mängd flyktingar och öfver Verrieres gingo stora transporter af sårade. Från Orbe skrifves den 1 Febr., att tusentals fransmän skola omkommit af hunger i Jurapassen. Antalet af de fångar, som blitvit tagna från Bourbakis arme, utgjorde då 15,000 man, deribland 2 generaler och 100 officerare. Endast 8000 man hade undkommit i riktaingen mot Lyon. Manteuffel förföljde dem. I Bordesux träffade man anstalter att inrätta den stora teatern tilllokal för nationalförsamlingen. De flesta af tidningarnei Bordeaux taga parti för regeringen i Paris emot Gargbetta. Ett undantag gör Gaszelte de France, som ger Gambetta rätt och Favre orätt. Det är oerhördt, säger hon, att den senare i en belägrad stad och utan underrättelse om armeernas ställning afslutit en traktat utan att radföra sig med desegationen i Bordeaux. Gironde förklarar att republikanarne aldrig skola ge sitt samtycke till en sönderstyckning af Frankrike. I sin af telegrafen omnämnda depesch till Favre af förliden onsdag yttrar Gambetta att Parisregeringens uraktlåtenhet att underrätta delegationen om att de östra departementerna blifvit undantagna från vapenstilleståndet der framkailat de största förlägenheter. Preussarne hade nemligen fortsatt kriget, medan de franska generalerna, som af krigsministern, i full tillit till Favres depesch, blifvit beordrade att inställa fiendtligheterna, i 48 timmar förbållit sig fullkomligt stila. Det skulle således väl kanna hända, ait det är denna glömska, som vållat att Bourbakis arme ej i tid bann komma undan. Staatsanzeiger för den 2 Februari meddelar ordalydelsen af konventionen i Versailles. Efter vapenhvilan, skrifves det från Versailles, har det inträdt ett ömsesidigt fredligt samqväm mellan de franska och tyska soldaterna. Kejsar Wilhelm, kronprinsen och de andra furstliga högheterna hade första dagen sedan vapenhvilan trädt i kraft besökt belägringsbatterierna. Från tysk sida ha, såsom telegrafen redan berättat, sådana anstalter blifvit träffade, att om stilleståndet skulle brytas, Paris ringmur skulle på några tinmar kunna nedskjutas och den tyska armån intränga i staden, I de fyra östra departementer, som tills vidare blifvit undantagna från stillestårdet: Doubs, Vosges, Jura och Cdote dOf, sar t södra Elsass var det endast två punkter