Aftonbladet – 3 februari 1871, sida 2

elserna rörande den frivilliga internationella jukvården, Tal. nämnde till en början att let icke lyckats de resande läkarne att få e hvarken bataljer eller ambulanser, som vaåit i verksamhet på slagfälten, och att har åledes icke hade något att i det hänseendet neddela. Hans föredrag komme endast att itgöra en berättelse om resan samt om de jukhus, som tal. derunder besett och hviltas inrättning han fått till särskild uppgift utt studera vid den arbetsfördelning, som reskamraterna hade sig emellan uppgjort. Efer att ha omförmält beskaffenheten af de -ekommendationer, med hvilka de resande oro försedda och det välvilliga mottagande de förskaffade dem öfverallt i Tysklaud, skildrade tal. militärsjukhusen på de platser; som genomforos, bland hvilka vi erinra 0ss Hamburg och Altona, Frankfurt, Mannheim, Homburg, Carlsruhe, samt anordningarne af de sjuktåg, med hvilka de resande efter hand ing göra bekantskap. Det framgick af denna skildring, likasom af hvad som sedermera anfördes om de sjukhus, som de resande fingo tillfälle besöka i Frankrike, att de funnit behandliogen i barackerna, som inneslöto ett mindre antal sjuka och i allmänhet voro syanerligen väl ventilerade, lemna ett vida gynnsammare resultat än i de stora med en mängd patienter belagda sjukhusen. Barackerna voro emellertid företrädesvis gynnsamma under den mildare årstiden, hvaremot de, såsom de vanligen voro uppförda, lemnade blott ofullständigt skydd mot vinterkölden. De baracker åter, hvilkas byggnadssätt var sådant, att de äfven i detta afseende uppfyllde hvad man kunde önska, blefvo dyra att uppföra. Tal. meddelade såväl under denna redogörelse som under berättelsen om sina iakttagelser i Tyskland — synnerligast Berlin — under hemfärden en mängd intressanta detaljer, som vi icke här kunna återgifva, men bland hvilka vi anse oss böra särskildt framhålla det välgörande inflytande, som han foo: nit fruntimren utöfva icke blott genom besörjandet af servisen i sjukhosen, utan Jemväl genom den uppsigt öfver dem, som utöfvades af patronessor ur de högre och högsta samhällsklasserna, som tagit hvar och en sin barack eller sitt sjukhus under sin speciella tillsyn och våid. Genom bemedling af drottningen af Preussen erhöllo de resande från högqvarteret i Versailles tillstånd att besöka alla sjukhus i de ockuperade delarne af Frankrike äfvensom att begifva sig till sjelfva högqvarteret; dit de följaktligen begåfvo sig,sedan emellertid professor Rossander gjort ett besök i Basel hos det internationella sjukvårdssällskapets dervarande agentur, som på grund af vunnen erfarenbet afstyrkte de svenska läkarne från ett försök att begifva sig till den franska sidan för att der vinns anställning. I förbigående vitsordade tal. det myckna erkännansvärda i Baselagenturens verksamhet. Af den sedermera lemnade redogörelen för färden till vistelsen i Versailles framgick, att främrcande läkare voro på den tyska sidan temligen väl sedda så länge de befanno sig på afstånd från den egentliga krigsteatern, men att ju närmare de kommo densamma, desto flere hinder lades i deras väg, och att ett framträngande till sjelfva bataljfälten var omöjligt. I Versailles studerades sjukhusen mycket noga, men der var på det bela föga att iakttaga, och tal. såg der ytterst få sårade. Mycket litet kom också der till de resandes kännedom om hvad som tilldrog sig på andra delar af cerneringslinien, så att då de om morgonen den 3 Dec. lemnade Versailles, anseende sig der ha föga att iohemta, bade de ingen föreställning om betydenheten af. ds drabbningar, som de närmaste föregående dagane egt rum på ostfronten. Vid passerandet förbi linierna vid affärden kommo de resande i närheten af trakter, der det ännu kämpades, och de sågo jemväl sårade som infördes, men deras anbud att hjelpa till vid deras vårdande blefvo höfligt afböjda. Tal. förklarade i sammanhang härmed för fullkomligt ogrundade de rykten, som varit utspridda derom, att deras afresa från Versailles påskyndats af någon annan omständighet än deras egen åsigt om hvad de der kunde inhemta, Med afseende å beskaffenheten af desårades skador omnämnde tal. de ohyggliga verkningarne af granatskärfvor, som uppsleto kropparne, afsleto extremiteter o. g v. På de från krigstestern mera aflägsna sjukhusen förekommo nästan endast sår af gevärsknlor. Någon olikhet i verkvingarne af f.anska och ty ka kulor hade tal. ej kunnat iakttaga. Bland de många tusen sårade ban hade sett, hade han icke funnit ett enda fall af bajonettstygn, Han nämnde äfven att han öfverallt fonnit tyska och franska sårade om hvarandra, utan någon skilnad i behandlingen. Med afseende slutligen å de internaticnella sjukvårdsföreningarnes verksamhet var den inhemtade erfarenheten icke särdeles uppmuntrande. Det goda, det bästa, som man vill, är ej alltid möjligt. Sålunda ansåg tal. att tanken, att de neutrala skulle framtränga till slagfälten och der uppsamla de sårade, visat sig vara en chimere. Den ordoing och snabbhet, som krigsoperationerna kräfde, gjorde det icke möjligt för de främmandesjukvårdarne att komma tillstädes, att framskaffa sina personer och sin attiralj. Alltipg måsteibataljfältens närhet vika för förstörelseverktygen och den egna trossen, som ovilkorligen måste fram. Dertill komme, att tillträdet till slagfälten och till armeernas linier kan missbrukas och derför måste ses med miss:ro. Tal. ensåg främmande ambulansers tillträde till slagfälten helt enkelt omöjligt och u:rustandet af sådana derföre opraktiskt. Det kunde dessutom ifrågasättas, om det vore rätt att genom lindring af en krigförande makts omsorger för sina sårade och sjuka lemna bozom de medel disponibla för sjelfva förstörelseverket, hvilka han eljest skulle behöfva använda på sjukvården. Lyckligtvis, sade teal., resonnerar icke välgörenheten, och han ansåg också otvifvelaktigt att den internationella sjukvården, genom att bereda de lidande mången lindring, som de eljest måst sakna, verkat mycket godt. Helt annat vore deremot förhållandet med den nationella frivilliga sjukvården. At den måste man önska all möjlig utveckling; men för att den skulle blifva fruktbärande måste den, för såvidt den ville uppträda på slag