Aftonbladet – 3 februari 1871, sida 2

— Vintern norrat. Från Sundsvall skrefs i lördags: I torsdags afton hade termometern fallit till 35 grader, och sedan qvicksilfret i går middags lyckats komma sig upp till 26 grader, tryckte mot aftonen den bistra kylan åter ned dettill och med något lägre än qvällen förut. En sakta blåst bidrager att i Sundsvalls-dälden göra kölden ännu kännbarare. Tre mil härifrån, i Ljustorps socken, skall kölden ha nått ända till 40 grader. Emellertid är det icke sjelfva den låga temperaturen, utan fastmer dess ovanliga ihållighet, som väcker någon förundran. Från Östersund skrefs i lördags: Kölden har under veckan till det mesta hållit sig vid några och 30 grader och alltså varit både besvärlig och vedödande, åstadkommande förfrusna näsor och kinder till icke ringa antal. En vinter som den innevarande torde i fråga om stränghet haft få sina likar äfven i våra högt upp belägna bygder. För fattigman är han rentaf en tyrann. Emellertid lärer han gifvit fart åt skogsafverkningen, i det han beredt någon lättnad i vägars upptagande för skogskörlors åvägabringande öfver de förut för sådana ee gg myrarna. I Umebladet för sistl. fredag läses: En nordisk vinter bar varit rådande härstädes under innevarande vecka, då kö.den tidtals varit uppe till 32 grader, om ej derutöfver. I Lycksele lärer termometerkulan samtidigt varit frusen flere dygn. Skellefteå tidning skrifver: Vinterkylan har de senaste dagarne varit rätt bister. Termometern har visat ända till 25 å 27 köldgrader. Från Luleå skrifves den 26 Jan. Kölden sti.er, ju längre han står. I förgår stod ytan af qvicksilfret i jemnhöjd med det 35:e köldstrecket. I går åter späktes vår känsliga lekamen med en ännu hvassäre snärt. Från Piteå skrefs samma dag: Vi hafva några dagar haft en fruktansvärd köld, ibland öfver 35 rader. — natten mot tistlidne söndag skulle folkskolläraren P. Bergström gående begifva sig till sitt hem i byn Kopparnäås, men ihjälfrös beklagligen på vägen.