Aftonbladet – 2 februari 1871, sida 1

NN TR VR rr vå Ne i RE RR RR iska nationen af en fosterlandsvän. Dess syfte är att kraftigt mava svenska folket att utan Iluppskof och obeslutsamhet gripa sig an med ordnande af försvarsväsendet. Författaren tecknar i skarpa drag och med lefvande färger det nuvarande politiska osäkerhetstillståndet samt de förfärliga olyckor och lidanden, för hvilka det folk utsätter sig, som ej Jär fullkomligt redo att när som helst kunna försvara frihet och fosterland, hem och härd. En kraftig anmaning att icke försumma vårt försvarsverk, ligger, efter författarens tanke, äfven i den omständigheten, att det icke kan dröja länge, innan på det nuvarande kriget följer ett krig på lif och död mellan Preussen-Tyskland och Ryssland rörande Östersjörovinserna och herraväldet på Östersjön och an meddelar många intressanta upplysninjgar om de senaste företeelserva i den s. k. baltiska frågan, i hvilken Tyskland synes vara färdigt att spela samma roll, som i frågan om BSlesvig. Ar vårt land under sådana förhållanden icke tillräckligt rustadt för att upprätthålla sin neutralitet och värna sin sjeifbestämmelserätt, så kan Sverige lätt bli den part, som komrier att sitta värst emellan och utsätter sig för den faran att en uppgörelse mellan de stridande slutligen kommer till stånd på vår bekostnad. Författaren yttrar bland annat följande: Svenska folk! Da har under en 50-årig fred hunnit bortlägga ditt förra nationalhat; du hyser iatet agg till hvarken ryska eller tyska folket; du hyser inga drömmar om att återtaga några dig frånröfvaden provinser eller ernå ens någon ,strategisk rektifikation af dina gränsor; du begär ej bättre än att få ostörd pjuta fredens välsignelser och såsom neutral stå utanför den kommande striden. Men detta skail ej beviljas dig; da skat mot din vilja infvingas i densamma, så vida du ej kon genom ett fullt tidsenligt falrikt och redan under freden väl öfvadt nationaltörsvar skydda din neutralitet. Akta på tidens tecken! Belgien undgick att vid närvsrarde krigsatbrott blifva besatt af Napoleons ars möer (och att derigenora blifva skådeplats för krigets fasor) endast derigenom att det, på hans förfrägan och hote!ss om besättning, utefter sina gränsor uppställde en fullt rustad armå till sin neutralitets skydd! Hura vill då Du möta en sådan förfrågan och hotelse i ett kanske nära stundande krig, om du ej redan nu rostar och vägnar dig? Derest en sjöstrid utkämpas i närheten af dia strand och den besegrade flyr in på ditt område, huru vill du, såsom nu Belgien, kunna tills fångataga och afväpna honom utan en längs dina stränder uppställd talrik här och ett tillräckligt kust:örsvar till sjös? -Haru vilt du skydda det strategiskt vigtiga Gotland mot besättning af endera parten, utan ett väl vrganiseradt försvar? Och vidare: enär redan i delta krig diplomatiska klagomål ötver brott mot neutraliteten förts af en och samiua part såväl mot dig som taot Italien, England, Belgi:a och Luxembourg, och enär det ej kan antagas att alla fem staterna varit brottsliga — visar icke detta. att noder stridens hetta oberättigade klagomål och fordringar till och med mot en fjerran från striden belägen makt kanna framställas? Har ou icke, såväl 1864 som i8ivi ett från dina stränder eflägset krig haft stor svärlgnovatt skydda din neujtratitet mot den ena maktens anspråk? Hur vill du då i en fremtid, ställd i sjönva ski dens brännpunkt, kunuva Jhakavisa båd: port ternas olika och hvarandra motsats ansor å om du sjelf fortfarande, genow att sky et starkt försvars kostnader, gör dig försvarslös och vanmäktig? Fordrade ej England under början af detta århundrade, och under djupaste fred, att Danmark skulle utlemna hela sia flotta, emedan eljest Napoleon kunde komma att taga dem? Har icke i närvarande krig, då Eagland fastställde samina handelsförmåner för begge parterna, Preussen fordrat att England, i strid mot sina egna lagar, skulle sätta strypsystem på sin handel och kolutförsel, emedan Frankrike möjligen kunde deraf draga större fördel än Preussen? Och måste ick6 de tyskvänligaste engelsza korrespondenter nu sjelfva med förvåning omtala huru preussiska militärer på allvar diskutera möjligheten at en preussisk invasion i Epgland såsom straff för dettas förmenta neotralitetsbrott? Måste de icke sjelfva uppmana Eoagland att i tid bereda sig på att, i nästa tyska krig, med wvapen upprätthålla sia neutralitet och sin handel? Huron vill då Du, en Svagare stat ar andra rangen, skydda diva krigshamnars okränkbarhet öch din handels ostörda gång, om du sjelt gör dig vapenlös och ej förmår gifva kraft åt ditt ord att du vill vara i fred? Vidare: antagom för ett ögomblick att det na förespådda kriget aldrig inträffar: är du säker om att ailud få sitta i ro? År icke vår tid väldets tid, och har icke ditt fattiga land dock mycket, som kan egga mäktiga grannars roflystaad? Har det icke mot söder bördiga sädesfält, rom, rätt brukade, medgifva fördelaktig utförsel, och mot norr i bergens sköte outtömliga ännu gömda skatter, som biott behöfva tillräckliga kapital för stt kunna bearbetas och i en framtid göra ditt land till ett af de rikaste i Norden? Är det icke öfverallt genomskuret af strömmar, vid hbrilkas vattenfail fabriksindustrien kan, utan någon kostnad för drifkratten, bygga och bo? Bär det ej skogar, tillräckliga för den kolossalaste utförsel och för byggande af den största. dertill nödiga handelsflotta? Och är det ej bebodt af en kraftig och stridbar be: folkning som skulle kunna, likasom nu Pyien och Slesvig, leverera ypperliga rekryter till instickning i en eröfrande stats armöer? Och har icke slotligen dea svensk-norska halfön på samma gång vid Bottenhafvet, Östersjön och Nordsjön de yppersta hamner, hvilkas besitiniog vore en oskattbar fördel för Jeå stormakt, som en gåog ville släcka Enogjands herravälde till sjös? Och äro icke alla dessa förmåner tillräckliga frestelser för mäkliga grannars eröfringslusta eller, såsom det au heter, sbenägenhet för expansion,? Har iu ej från 1864 och 1866 exempel på Dan narks, Hannovers och Sachsens anaderkufs vande? Hafva ej detta års diplomatiska aktstycken ovedersägligen visat hura. vid preussiskt-österrikiska krigets utbrott 1866, Prousjen och Frankrike ordentligen köpslogo om Belglens sjelfständighet? Har du ej sjelf errr BA er eg