Aftonbladet – 1 februari 1871, sida 3

Article Image
Kroppsöfningar i fria luften. Inandandet af ren luft samt väckelse till en i kroppsligt rörelsesätt mera praktisk riktning än hvad den metodiska gymnastiken inom kammarvägg i allmänhet förmår gifva, var bland de vär gentligaste förmåner, som afsågos skola komma nedomen till godo, när för tre år sedan förslag kö om ordnandet af Nya elementarskolans ni Stackbolm. f !omentarskolan antog och isonom det ord, som netsen för dess gy Kf TT : då trak taren af unga här nt ö redan hafva märkt ung menade TNighet jemte andra tecken till ökau ! I den fråga (som nu så lifligt bol nåde fäder och lärare inom riket, vorejdet beklagis-, icke äfven lärarne i gymnasik — detta läroämne som gaf så rika löften vid sitt inträde inom Sveriges skolor — skulle hafva ett ord med såsom bidrag till dess nöjaktiga lösning. Jag menar frågan om ungdomens öfveransträngning, dess opraktiskhet, dess disciplära afslappning och tilltagande afmattning. Det är derföre en länge närd tanke, som förmått mig att inför direktionen öfver den skola, vid hvilken jag som lärare är anställd, föreslå, att äfven vintertiden få förlägga ungdomens gymnastik utom hus och i form af skridskoåkning under min (lårarens) uppsigt; detta har skett i sammanhavcg med och såsom supplement till ofvannämnda af direktionen i afseende på lekplatsen genomförda förslag och grundar sig på den erfarenhet; som 20-årig lärareverksamhet förlänat. Mitt förslag måste visserligen tärmast gälla den skola, vid hvilken jag är anställd, men jag afser dermed hela Sveriges skolungdom, och hoppas, under förutsättning att Nya elementarskolans direktion gillar min plan, att den senare småningom skall antagas äfven vid öfriga läroverk, och först härigenom skall den nordiska skolgymnastiken erhålla sin tillbörliga karakter och uppböra att vara en misslyckad efterhärmning af den forngrekiska — det är icke med gymnastiska lexor och tvångsreglementen som man utportionerar helsa åt ungdomen, utan detta sker bäst genom att helt enkelt återvända till naturen, ute i det fria — då skall skolvården i fysiskt hänseende få denna omfattning: 1) Praktisk och tillämpande gymnastik och fria lekar å skolans lekplats samt åkning med skridsko eller kälke å derför afsedda banor det förra under månaderna halfva April, hela Maj, hela September, halfva Oktober samt det senare balfva Januari och hela Februari. , 2) Vapenöfningar (manöver och gkjutning) ute i det fria under månaderna Maj och September. 3). Metodisk gympastik inne i salen under månaderna halfva Oktober, hela November, halfva December samt hela Mars och halfva April — en tid alldeles tillräcklig att lära klättring, hoppning, balancering och dicsiplinariska rörelser (fristående mnastik) äfvensom grunderna för fäktning. I afseende på dessa kroppsliga färdigheters förefinnande kan det väl sättas i fråga huruvida de som för sig äro af gå synnerligt värde liksom man kan göra detsamma om gossens förmåga att äta dugtigt, ty båda äro ju så naturliga. Men deremot vet man med säkerhet hvad det betyder när gosem föga kan af bådadera — han är då ej mera risk. 4) Under sommarferierna hafva bad och simning sin RE tillsyn och vård från hemmet; ehuru en framtid torde komma att bereda tillfälle till en enkel badkammare äfven inom skolan, att begagna under den oblida årstiden. Med denna anordning skulle alltså mera än hälften af den tid som nu är anslagen åt skolungdomens kroppsöfningar komma att tillbringas ute i det fria i form af lekar eller kroppsrörelser af praktisk natur. :Den återstående tiden, eller 3!, månad, torde vara alldeles tillräcklig för kammargymnastiken med sitt dresserande. Ehuru skridskoåkning är en så naturlig kroppsöfning här i norden, har densamma först på de genare åren fått någon större fart. Den återväckta rörelsen kom dock söderifrån. Det var nemligen kejsar Napoleon som gick ispetsen(!) för densamma. Uti vårt land idkar konungen sjelf skridskoåkning och slutligen Jackson Haines har visat till hvilken fulländning denna enkla och na-;j turliga öfning kan hinna. Sedan sålunda modet en gäng framhållit en nyttig sak har den industriella företagsamheten åstadkommit lika lämpliga; som billiga skridskobanor öfver allt i landet, varigenom möjlighet också erbjuder sig att sammanbinda skridskoåkningen med skolornas per kroppsöfvingar, så att den tid-af läroåret, i hvilken skridskoåkning är möjlig, denna öfning får ega rum på de för gymnastik anslagne timmar och är det denna möjlighet undertecknad velat påpeka. Stockholm den 31 Januari 1871. I A. B. Santesson. :

1 februari 1871, sida 3

Thumbnail