Aftonbladet – 31 januari 1871, sida 2

rörelse var att oombedd rusa in i nästa run och at alla krafter ruska på pulpeten. Derpi ut igen med stort buller. I förbigående må anmärkas att Roland: minsta rörelser alltid voro stojande och bul lersamma. Han gick med snabba steg oct hans stöfvelklackar stampade mot golvet son en hel patrull. Jag får säga, började han på nytt, at det vore ivgen lätt sak att få upp den dej pulpeten utan nyckel. Jag har haft min erfarenhet af att lyfta tunga bördor då jag ER bära stenkol ombord på fartyger och — Var god och bråka ej så mycket, mi Yorke.n Mr Yorke tycktes ej det minsta bekymrs sig om tillrättavisningen. Han hade slagit sig ned på en hög stol midt i rummet och satt der sysslolös med dinglande ben. Månn tro de kunna känna igen karlen : banken? Mr Bede besvarade ej frågan, utan fortfor. Min öfvertygelse är att pulpeten blifvit upplåst som vanligt med en nyckel Kanske ni glömde edra nycklar framme?; inföll Roland. Det gjorde jag inte, ty jag bar dem på mig. Nå det var, då kuriöst! Hvem bli lidande härpå? År det gamle Dick Yorke?, Det var en egen fråga. Jag ber om ursäkt, sir, inföll mr Brown som hittills suttit tyst och tankfnll. akan det inte vara ett misstag att ni låste in vexeln inom klaffen? Jag tycker att i annat fall skulle... Jag är viss på att jag låste in den, afbröt mr Bede, hvad ämnade pi tillägga? Om ni händelsevis stoppat den på er och sedan tappat den på gatan, förtf-r mr Brown,