Aftonbladet – 30 januari 1871, sida 1

STOCKHOLM den 30 Jan. Regeringens förslag rörande landtförsvarets organisation har i dag blifvit af kamrarne remitteradt till statsutskottet, i båda kamrarne med förbehåll att detsamma skall till särskildt utskott öfverlemnas, om ett sådant blir för försvarsfrågornas behandling af riksdagen beslutet. Såsom vi redan nämnt, hade hr Sven Nilsson i Österslöf, i sammanhang med sin motion rörande armeorganisationen, föreslagit nedsättandet af ett särskildt utskott för behandling af alla detta ämne rörande frågor. Detta förslag har i dag blitvit af Andra kammaren enhälligt och utan öfverläggaiag bifallet, och frågan derom går såle. des pu till Första kammaren. Det nygsnämnda förbehållet vid remissen beslöts i sistväninda kamrmriare på yrkande af vice talmannen hr Fåhreus, oaktadt der ännu ingen officiel underrättelse förelåg om frågans b.ingande å banei Andra kammaren. Man torde möjligen häri kuona se ett tecken till, att den afgjorda obenägeuhet mot tillsättningen af ett särskildt försvarsatskott, hvilken för några dagar sedan förefanns bland Första kammarens ledamöter, nu gifvit med sig. Det synes 038 också särdeles önskligt, att icke med afseende ä det formella af den stora angelägenhetens behandliug up;står mellan kamrarne en schism, som kunde befaras menligt inverka på besluten i sak. De öfverläggningar, som i kamrarne förekommo vid remissen at den kongl. propogitionen voro icke af synnerlig betydenhet. Rörande de stora hufvudprinciperna, på hvilka förslaget är bygdt. yttrade sig icke i någondera kammaren någon bland de ledamöter, som kunna anses i hithörande ämnen ega mera speciella insigter. Det vari första kammaren endast grefve C. G. Mörner och i åen andra hrr Per Nilsson i Esgö, Jöns Rundbäck, Jöns Pehrsson och Törnfelt, hvilka inläto sig på detta område, hvariöre icke heller någon af regeringens ledamöter tann sig förarlåten blanda sig i debatten. Dessutom framställdes detaljanmärkningar af åtskilliga talare, såsom med afseende å löneregleringen, af hrr von Geijer i både första och andra kammaren, samt med hänsyn till provinsiella förhållanden af Gotlandsrepresentanterna hrr Lejer och Kolmodin samt representanten för Örebro och Glanshammars domsaga, hr Olof Larsson i Nasta. De förra sysselsatte sig med förslaget i hvad det rörde ordnandet af försvarsväsendet på Gotland, gående deras anmärkniogar hatvudsakligen ot derpå, att Gotland borde likställas med det öfriga landet; den sistnämnde talaren åter berörde de 8. k. frisockvarnos intressen. Af de talare, hvilka, såsom vi ofvan nämdt, inläto sig på hufvadgrunderna för organisationen, yttrade sig hrs C. G. Mörner, Per Nilsson och Jäns Pehrsson mot indelningsverkets bibehållande. Den förstnämnda sade sig ha förut varit en ifrig snhängare af detsamma, men af den sista tidens händelser blifvit rubbsd i sin tro på dess förmåga stt motsvara landets behof, gom han för öfrigt icke ansåg erfordra en så långt utsträckt värnepligt som den föreslagaa. Detta yttrande bemöttes at frih. C, A. Raab med eu erinran derom, att man nu öfverallt i landsortorna yrkade att försvaret måtte göras så kraftigt som möjligt, och att med stscenie härpå det kuade anses att regaringen snarare begärt för litet än för mycket, hvilket specielt måste anses vara fallet med artilleriet, xom icke skalle komma att på långt när stå i det förhållande till armöns styrka, som den sista tidens erfarenhet visat vara erforderligt. Hr Jöns Rundbäck, som förut i dessa ämnan iakttagit vältalighetens tystoad,, fann sig nn föranlåten yrka, att sjöbeväring skulle tagas ej blott blaud handelsflottans Manskap utan äfven bland kustbefolkningen; att båtsmaäshållet ej skulle användas till förstärkande af stammen, som med en så stor e. väring som den föreslagna, blefve tillväcklig om den blefve hältten så stor som föreslagits. För öfrigt tycktes ban på grund af den omständigheten, att man icke kan veta huru förhällandens kusna komma att gestalta sig ud ri benägen till icke ringa ade försvara. rig sstr Väsenuets m reorg: I lördags, då motionstiden sick 4ill ända