Aftonbladet – 28 januari 1871, sida 2

betraktande af befälets tjenstgöringsskyllighet inom indelta armen eller hufvudstyrkan af vårt infanteri, institutionen torde komma att sakna en mot ändamälet svaande praktisk betydelse. Ioom kavalleriet och artilleriet åter, der, vå tillförene angifna skäl, reservbefäl ej kan ipprättas, anses skapande af halfsoldsbefäl rara en lämplig anordning att utan alltför stora kostnader åstadkomma en behöflig tillökning af befälet. I kavalleriets organisation föreslås för öfrigt nga väsentliga förändringar. Uti artilleriet föreslås deremot, i betraktande af den stora betydelse artillerivapnet under let nu pågående kriget tillvannit sig, att det förstärkes sålunda, att fältartilleriet, som nu räknar 150 kanoner, uppbringas, genom uppsättning af fem nya batterier, hvardera å 6 kanoner, till 180 kanoner; att ett reservartilleri om 54 kanoner, ämnadt att ersätta inträffande förluster, måtte bildas, och att utöfver redan befintliga 5 fästningskompanier ett sjette sådant må uppsättas. I afseende å ingeniörväsendet föreslås hufvudsakligen: att ett värfvadt kompani, benämndt fältsignalkompaniet och bestående af 4 officerare, t underofficerare och 120 man korporaler, spel, handtverkare och soldater må uppsättas, samt att kompaniet erhåller 10 egna hästar; att likaledes genom värfning må uppsättas en bataljon sappörer af 360 man, korporaler, spel, handtverkare och soldater, samt erforderligt befäl; att sappörbataljonen må förläggas å Carlsborg, men fältsignalkompaniet i Stockholm, samt att för detsamma må uppföras erforderlig kasern och förrådsbyggnad å den för pontonierbataljonen upplåtna tomt. Det här ofvan ifrågasatta halfsoldsbefäl, till fyllande af befälsbristen vid kavalleriet och artilleriet, föreslås: att på stat anstäld officer eller underofficer må, efter minst tio års tjenstgöring, kunna af K. M:t, på derom gjord anmälan, förflyttas på half sold; att halfsoldsbefäli allmänhet under fredstid fritages från annan tjenstgöring än de årliga befäls-, regementsoch beväriogsmötena vid indelta kavalleriet, och motsvarande öfningar vid det värtvade kavalleriet, äfvensom artilleriet; men deremot i krigstid samt när K. M:t finner godt uppbåda större eller mindre del af beväringen, vara underkastad samma tjenstgöring som det ordinarie befälet; att på halt sold stäld officer bibehåller turoch befordringsrätt vid regemente eller kår; att halfsoldsbetäl, efter uppnådd pensionsålder, vid afskedstagandet erhåller den för graden bestämda pension ur armena pensionskassa, såvida stadgade inbetalningar till nämnda, kassa egt rum, eller, om pensionsväsendet annorlunda ordnas, den pension, som i sammanhang dermed kan komma att bestämmas; samt att aflöningen för till half sold öfverflyttadt befäl måtte sålunda bestämmas: för kapten eller ryttmästare 800 rdr lön, 200 rdr tjenstgöringspenningar; för löjtnant 350 rdr lön, 150 rdr tjenstgöringspenningar; för styckjunkare 300 rdr lön, 100 rdr tjenstgöriogspenningar; dock att tjenstgöringspennipgar icke må utgå till dem, som af en eiler annan anledning icke bivista föreskrifona varenvöfningar. I vapenöfningarne för stammen föreslås, hvad infanteriet angår, icke någon tillökning, synnerligast med hänsyn dertill, att åtskilliga å sista tiden dels genomtörda, dels i någon mån tillämpade och vidare afsedda anordningar, såsom årligen återkommande skolor både å mötesplatserna och vid Carlsborgs fästoving, målskjutningsöfniogarnes förflyttning ioom kompaniernas områden cch en betydligare tillökning uti den tiil befäls-, rekrytsoch beväringsmötena kommenderade styrkan anses skola gifva infanteriets öfningar inom dertill anslagna tider nu mer. än tillförene bildande förmåga. För indelta kavaileriet föreslås deremot befälsmötenas förlängning från 10 till 20 dagar och regementsmötenas förlängning till 26 dagar. Framställniogarne rörande oivilstaten, generalitetet cchgeneralstaben, skolorna, intendentsväsendet, sjukvården och löneregleringen, passevolansväsendet och löneväsendet vid indelta armen, samt förslaget rörande försvarsväsendet på Gotland röra hvar för sig vigtiga detaljer, hvilka dock vid sidan af de stora hufvuddragen i organisationen, för hvilka vi här ofvan redogjort, träda i bakgrunden och dem vi derföre måste för dagen förbigå. Deremot anse vi oss böra nämna att med afseende å sättet för trosshästars anskaffning regeriogen förnyar sitt förut framställda förslag, att kommuner i stad och land skola vid krigsutbrott anskaffa och inom länet tillhandahälla bästar efter beräkning af en häst på bvarje 200,000 rdrs tastighetstaxeringsvärde, samt att vid de årliga markegångssättningarne skall bestämmas det pris, hvarmed sådana hästar komme att kontant ersättas af staten, som sedan till dem finge full eganderätt. Förutom de kostnader för meteriel och befästningar, rörande hvilka framställning relan blifvit gjord till riksdagen beräknas de ökade årliga kostnaderna för sjelfva organisalonen, efter afdrag af de besparingar, som i samband med de föreslagna förändringarne kunna göras, tiil ett belopp af rdr 2,808,533: 16, hvilken kostnad dock först efter organiationens fallstärdiga genomförarde kommer utt i sin helhet drabba statsverket. Af den under vår riksdagsafdelning medlelade förteckning öfver de k. propositioner, vilka, förutom den här ofvan omförmälda, Nlifvit i dag till riksdagen sflemnade, finner äsaren, att bland dem jemväl befinna sig venne andra af icke ringa vigt, nemligen tt förslag till ombildniog af förvaltningen af jöärenåepa och det i t:ontalet bebådade föraget till förändring af 72 6 regeriogsfermen. Regeringen har dessntom främlagt ett förslag ill lag för sparbanker,