KRIGET Slaget vid S:t Quentin. Om denna batalj och de operationer, som närmast föregingo den. börja nu de utländska tidningarna innehålla några detaljer. Så skrifver N. Preussische Zeitung om Faidherbes marsch från Albert på S:t Qaentin: Den franska nordarmån är af alla de nybildade franska armekårerna den, som innehåller de solidaste och bäst öfvade elementerna. Den har, som bekant är, i sig upptagit talrika flyktingar från Sedan och Metz samt från Belgien, hvartill komma åtskilliga flyktingar från tyska fästningar. Afven från de norra föstningarne bar åtskilligt öfvadt manskap kommit. Slaget vid S:t Quentin är redan det fjerde, som vi tvungit nordarmån leverera, men den har ståndigt reorganiserat sig inom det nordöstra fästningsnästet. Första gången blef den slagen den 27 November vid Villers Bretonneux, hvarefter Amiens måste uppgifvas. Den 23 December stod slaget vid Pont Noyelles och den 3 Januari vid Bapaume. General Faidherbe drog sig efter detta ännu en gång tillbaka mot Arras, hvarpå general Goeben koncentrerade alla sina stridskrafter på venstra stranden af Somme för att der i en fast ställnipg uppebålla motståndaren, ifall han skulle göra ett nytt försök att framtränga mot Paris. Kavalleriets ströftåg, som följde den mot Arras retirerande fienden, bildade den slöja, bakom hvilken våra truppers rörelser företogos. Då general Faidherbe åter förstärkt sin armå, isynnerhet med marintrupper från hamnarne, grep han ånyo till offensiven. Han måste likväl gå försigtigt tillväga för att i händelse af ett nederlag icke blifva trängd utom fästningsfyrkanten ArrasCambrai-Valenciennes-Douay. Då han nu ånyo från Arras öfver Albert framryckte mot Amiens, hade situationen såvida blifvit ogynnsammare för honom genom Peronnes fall, som general Goeben kunde begagna denna fasta plats till stödjepunkt för sig, och Faidherbe fann derföre också våra trupperg ställning bakom Sommefloden för stark att kunna anfalla den med hopp om en lycklig utgång. Somme, som upprinner i närheten af St Quentin, löper först sydvest till Ham och derifrån i en båge mot norr öfver Peronne, Bray och Oorbie till Amiens, Kordan i denna båge bildar den från Ham öfver Nesle och Amiens förande jernvägen. I denna båge stod general Goeben, och Faidherbe fann ej rådligt att företaga ett angrepp i fronten. Likaså licet vågade ban rycka längre vesterut för att angripa Amiens och tyskarnes venstra flank, ty derigenom skulle han hafva kommit för långt från sin reträttlinie. Derför vände han sig österut mot St Quentin, kanske i ändamål att försöka öfvergången af Somme mellan Perronne och Ham och der inbryta i vår ställniog. Måhända också meningen med denna marsch var att möta ett möjligt försök af de våra till en kringgående rörelse; detta försäkras åtminstone i belgiska tidningar. I alla händelser bade Faidherbe besatt St Quentin och och framskjutit afdelningar mot Sommelinien mellan Peronne och Ham, då general Goeben, som österut öfvergått floden Somme, stötte på honom. Den 18 dennes blef franska avantgardet från Beauvoir 2 (tyska) mil v. om St Quentin med förlust sf 1 kanon och 500 man tillbakakastade till St Quentin. Dagen derpå framryckte de våra till anfall på fienden. Roupy, hvarifrån general Goebens depesch var daterad, ligger en mil sydvest om Ft Quentin, på balfva vägen mellan denna stad och Ham, vid Somme. Striden var hårdnackad: men efter sju timmars kamp fördrefs nordarmn ur sina ställningar och trängdes in i St Quentin. Till deona den tyska tidningens berättelse foga vi följsnde detaljer ur Lilletidningen Echo du Nord: Då general Faidberbe förliden lördag anlände till Albert, fann ban alla vägar till staden barrikaderade. Samtidigt erfor han, att general Goeben hade företagit en kringgående rörelse. Till följd häraf framryckte han på Cambraivägen mot Peronne, och uppsiog följande måndag sitt läger vid Fins,y en by, som ligger 2!, (tyska) mil från Bapaume, 3, mil från Cambrai och 2 mil från Peronne. Denna ilmarsch utfördes under de svåraste förhållanden. I det ögonblick då trupperna började sin marsch, inträffade töväder, och de