ROLAND YORKE). Af mrs HENRY WOOD. Öfversättning från engelskan. Gerald hade emellertid lyckats slippa undan och Roland vände åter sin uppmärksamhet till miss Channing. Hennes något nedlutade ansigte var blossande rödt af förlägenhet och qväfd skrattlast. Hvad står på? frågade Roland. Du skulle inte tala om sådana siker, Roland, det går inte an i ett stort sällskap. Hvad för slag? Allt det du sade om dig sjelf, det är så olika, förstår du, emot hvad man här är van vid. Men det är riktigt sannt, försäkrade Rolaod utan att uppfatta invändningen. L alla fall behöfde det ej upprepas inför en sådan samling, du skulle visat mera takt. Gerald blet alldeles utom sig öfver förödmjukelsen, du brukade ju alltid vara så stolt ? Roland Yorke, alltid färdig att vara andra till nöjes och ej viljz misshaga någon, stod helt bandfallen, Hvad stoltheten beträffar, Aonabel, så får man inte vara besvärad at den om man skall taga sig fram i Port Natal, jag mätte visst hafva lemoat min qvar der. Takt deremot tror jag aldrig att jag egt. v Detta var också fullkomligt sannt. Emellertid hade mr Oilivera, trött vid att förgäfves vänta sir Thomas Kene och led vid det rörliga, vexlande paoorazat omkring sig, gått att uppsöka sin onkels lilia trefliga våning, med tillsägelse åt betjeningen att underrätta honom när Kene anuländt, Mr Grestorex syntes ytterst sällan vid dessa ) Se A. B. tr 1--14, 16—21.