Aftonbladet – 27 januari 1871, sida 1

mr Ollivera. Han ser mig ut stt täras af ett hemligt lidande, hvad kan det vara? Du vet nog hvad det är, William, sade mr Greatorex med låg röst, i det han nu som ofta benämnde sin slägting med bans andra dopnamn. Bedes hustru är en verklig plåga, men det är äfven en annan orsak., Hviliken då? aSjukdom, hviskade mr Greatorex. Svåra tecken dertill hafva visat sig, men läkaren hoppas med mig att de skola gifva vika.n Jag kom för att träffa Kene, jag bade något att säga hocom och Bede lät mig veta att ban väntades,, återtog presten efter en paus. Jag kunde väl tro att det var någon magnet som drog dig dit. Mr Ollivera förklarade hvarför han sökte domaren. : Jag tänkte det kunde vara något nytt om den gamla saken, eller att du åtminstone trodde att så var, anmärkte mr Grestorex. Du måste väl slutligen gå öfver till vår isigt, William; tiden har gått, men hvad vi pntagit synes ändå vara det rätta.n Intet skall förmå att rubba min öfver;ygelse, John har varit död i fyra år och tvenne mnånadero, fortfor mr Greåtorex, under hela lenna tid har ingen ny upplysning vunnits i saken. William Ollivera lutade sit mot stolskarmen och skenet både från lampan och elden öll på hans tärda drag och belyste den skarpa rodnad, som plötsligt färgade hans leka kinder. Onkel Grestorex! Detta minne står lika ifligt för min själ, som den dag jag kom ill Hilstonleigh och såg min broder ligga kall och död med den stämpel af vanära,l ivarmed man bedömt hans dödssätt. Jag kan j f.3 jaga det, ehuru jag kanske ibland vsrit