Aftonbladet – 26 januari 1871, sida 1

hos miss Channing. De foråna lekkamraterna bade blifvit goda vänner och Roland ställde gerna så till att de ofta träffades. Då miss Channing gick utatt promenera med sin elev, hastade Roland att upphinna dem. obekymrad om de avspråk byrån hade på hars flit. Jane Greatorex hade vant sig vid hans sällskap och ville gerna invänta: honom till trots för miss Channings förbud. Oaxktadt Rolands många irrfärder älskade han sitt gamla hem och tröttnade aldrig att språka med Annabel om fordna tider och gamla vänner. Hvar är Jane i afton? frågade han, då han hunnit fram till hecnes plats. Hon har gått till sängs, hon var så olydig, att mr Bede Greatorex för en gång måste vara sträng och skicka bort henne.n Stackars barn! bon är grofligt besvärlig och man kan tröttna i längden. Om då — Hallobl Rolapd hejdade sig, i det han med förvåning blickade på en ung man ungefär vid hans egen ålder, lång och starkt byggd sawt ej oäik honom sjel. Skilnaden hos den anåre låg i ett uttryck af cynism och elakt lynne och hans läppar voro nästan alltför fylliga. Roland igenkände i honom en af sina bröder, hvilken han ej träffst på sja åå. Det är Gerald, om jag ser rätt. Ja, dot är Gerald, sade miss Channing lugot. Han brukar alltid bivista mrs Bades soirer.n Gerald Yorke var fullkomligt en man på modet. Haas sätt var ledigt och vitnade om veridsvana. Han är ju riktigt ståtlig eller huru ?utbrast Roland, som verkligen gjort ett försök att träffa sin bror sedan han kom till London, men icke lyckats. . Miss Chanving skrettade. Gerald Yorke