Aftonbladet – 23 januari 1871, sida 2

Slaget vid S:t Qaentin har varit ett verkligt nederlag för de franska vapnen. Våra talegrämmer talade i går om det törfärliga skick hvari de dit anlända delarne af Faidherbes armå befunnit sig. Som vi se af en i dagingången telegrafunderrättelse är det Pauize dIvoys divisoa som den 21:a hunnit Lille. Bestöriningen i denna stad synes ha varit ofantlig. Lyckligtvis hade Gambetta, som oupphörligt reser omkring mellan armeerna, dit anländt, och man kan sålanda vänta ett lugnt och kraftfullt anordnande af försvaret af denna vigtiga plats, Faidherbo sjelf synes med-en annan del af trupperna ha stannät i Cambrai; dit Goeben följde honomji hack och häl. Redan lördagsattonen, dagen efter slaget, skola preussarne, ora vi få iro ett telegram från Lille af sammå dag, planterat belägrinvgsartilleri vid Rumilly, en by belägen en knapp half mil söder om staden, i afsigt att beskjuta den. I går uppfordrades staden att gifva sig och fick betänketid till kl. 3 på eftermiddagen. Svaret känna vi ännu 6. Beskjutniogen af Paris fortgick ännu i lördags, och pu på hela kreisen omkriog sta. den, sedan preussarne nämnde dag demaskerat sina batterier norr om S:t Denis-fästena och nu äfven beskjota dessa. Kyrkan S:t Sulpice hade den 18:e ånyo blifvit träffad af granaterna och så illa skadad, att hon mäst stängas. Dagen förut hade två bomber fallit på Quai de, Bethune på södra stranden af ön S:t Louis. Afven på Pont S:t Michel, bron öfver Seine från bulevarden af samma namn till la Cit vid Palais de Justice, hade gianater slagit ned. En ballong som den 19 kl. 3 på morgonen uppsteg från Paris nedföll samma dsg kl. 10 på aftonen vid Raremonde, ej långt från Namur i Belgien. Passagerarne berättade att bombardementet fortfarande är fruktansvärdt. Dock hade de af detsamma anstälda e!dsvådorna snart blifvit släckta. TI medeltal dödas af bomberna 15 personer om dagen. Många qvarnar ha blifvit förstörda, och svårigheter ha med an!ednivg häraf ypPt att få de stora spanmålsförråden förmalda. Orm Bourbskis ställning känna vi fortfarande iogenting, Deremot erfara vi att den hjelpkår, som skickats Werder från lägret utanför Paris, nu anländt till krigsteatern i östern. Et af dagens telegram berättar nemligen, att Garibaldianerna, hvilka hålla Dijon besatt, utanför denna stad i lördags haft att bestå heta strider mot den 2:a kårev, pomrarne, under general Fransecky. De i telegrammet nämnda orterna ligga i en halfeirkel norr om Dijon, en af dem, Daix, helt nära staden. Striden hade varit oafgörande, och det ansågs sannolikt att den skulle komma att återupptagas i går. Belägringsarmen utanför Belfort rycker sina batterier allt närmare fästningen. Hon har nu äfven satt sig i besittning af Perouse, en by straxt öster om Belfort, som i likhet med det söderut liggande Danjoutin beherrskar dess östra forter och sjelfva citadellet. I vester står Chanzy med sin hufvudstyrka i trakten af Vitr6, en stad vester om. Läval och ungefär midt emellan denna stad och Rennes, ungefär 4-mil från den senare. Storhertigens af Mecklenburg arme synes operera i nordlig riktning mot Ornedepartementet. Det är möjligen en del af hans arme, som besatt den lilla köpingen Orbec i departementet Calvados och hotar det norr dercm belägna Lisieux. Grefve Bismarck har, berättar oss ett af våra telegram i dag, afslagit Jules Favres begäran om ett lejdebref, för att sätta honom i stånd att lemna Paris och begifva sig till konferensen. — Förbundskanslern vill ej, heter det i hans svar, genom att inlåta sig i officiella underhandlingar med den provisoriska regeringen, skapa ett prejudikat som skulle kunna åberopas som ett erkänpnande af denna regering. Fyra dagar förut, den 12, hade den franske utrikesminister aflåtit en cirkulärnot om -—