Aftonbladet – 21 januari 1871, sida 4

Olltills inäutna medel äro ötverlemnade tull Stockholms enskilda bank. kee——2RE Handelsunderrättelser. GÖTEBORG den 20 Jan. Kursnoteringar: Lon don 17,85. Hamburg 132, allt pr 3 månaders dato. Telegrammer, genom svenska telegrambyrån. HAMBURG den 20 Jan. Vexelkurser: Paris k. 8. 189, London 1. s. 13 m:k 67A, k. s. 13 m:k 7. Amsterdam 1 8. 35,8. Berlin 1. 8. 1517,. Kjöberhavn 1. s. 201 Diskonto 3!, procent. Valutor flau. Fonder fasta. Kaffe fast. KJÖBENHAVN den 20 Jan. Diskonto 3!(,— ägt, Horka sedlar 200—200!, Svenska dito 474. AMSTERDAM den 20 Jan. Hvete utan affärer. Räg oförändradt, i Mars 199,50, i Oktober 208,50. Raps på hösten 80. LIVERPOOL den 20 Jan. Bomulls-förrådet 572.000 balar. LONDON den 20 Socker flytande, fast. En last Havana såldes å 31 sh. Socker af lägre qvalitet billigare. Spanmåls-marknaden fastast, men utan lif. Torgoch khamnyriser 1 Stockholm den 20 Jan. 4874. Hrvete 20—922 AL pr tunna. Råg 14 Hepr tunna. Korn 11—42 AH pr d:o. Hafre 9: 50—40 pr d:o. Ärter 15—416 4 pr d:o, Potates, 4—85 AH pr d:o Hvetemjöl 2: 25—992: 50 Rågmjöl 4 å 1: 49 Ärtmjöl 4: 10 Potatesmjöl 4, 4: 50—5 Korngryn 1: 60 Krossgryn 4: 70. Helgryn 2 He Hafregryn 2: b0 Enäckebröd 9: 50 3 pand(g48 08 ad Spisbröd 4: 90 Grädda 135 N Mat-smör 415-46 4 per 20 skålp. Ägg 4: 50 pr tjog. Oxkött 25 329 öre pr skålpund. Kalfkött 8 Ae pr 20 skålpund. Fårkött 4: 50—8 pr 20 skålpund. Fläsk 6—6: S0 rdr pr 20 skålp. Renkött 40:50 öre pr skålp. Strömming 80 å 4 I vain. Hö, Timotg, 40—350 Ju 20 ; Bidvalls 25 30 öre ved, Björk 26—28 Af famn. Barrved 18—20 Sf famnen. Kalk 44 å 49 He lästen ; Hjölk skammad 46 203.) . oskimmad 37 öre ) Smör, färskt, 80—90 öre per kålp s a Utdrag ur Jackson, Beijer komp:s spanmålsrapport. LONDON den 16 Jan. PA dagens marknad voro såväl Hvete som Korn stilia, dock utan prisförändring. Öriad hvit Hafre, som i fredags steg i pris, återgick i dag i det närmaste till samma värde som det innehade för åtta dagar sedan; riade varor betinga deremot cirka 6 d. mera in loco än förra måndagen; af svart hafre köptes en hel del för fransk räkning till fastare priser. Hvad som för närvarande mest tager de i spanmålsbandeln intresserades uppmärksamhet i anspråk äro de uppgifter öfver behållningarne på magasin ultimo 1370 hvilka vi meddela här nedan. Häraf framgår att 700,000 qrs mindre Hvete voro lagrade i hufvudbamnarne än ultimo 1869; deremot funnos i London 200.000 qrs mera Hafre än föregående år, under det att lagren af detta sädesslag på de öfriga platserna minskats något. Korn och Mais förete en minskning jemförda med näst föregående års slut. Mjöl framvisar ingen nämnvärd förändring. Jemförda med genomsnittet af lagren ultimo 1867 och 1868 finner man, att vinu hafva af hvete c:a 50 proc., af mjöl 40 proc., och af hafre 70 proc. mera än då; mais, som nu användes så mycket allmännare, har ökats 300 proc. Endast korn visar sig stå på samma punkt. Från dessa siffror söker nu en och hvar att draga sina slutsatser, och i allmänhet synes tron. vara på högre priser, isynnerhet om en snar fred sätter Frankrike i stånd att uppträda som köpare på verldsmarknaden. Hvad som, jemte detta, salar för en prishöjning af hvete är: Tysklands förmåga att exportera dess vanliga qvantum, de minskade lasren i England, under det säsongens ehof af utländsk vara kan uppskattas till minst io millioner qrs, och farmers redan hafva torgört en full proportion af deras vara. Deremot innes ett antal laster underväg öfverstigande det ranliga, och ingen anledving, utom eventuella poitiska förvecklingar, gifves att betvifla en i samna proportion som förut fortgående export från varta hafvet och Amerika. Det som ligger emot n stegring i fodervaror, hvaraf behof af import ängre fram torde bli ännu känvbarare än nu, ro, utom de numera ej låga priserna, dagens tora hafrelager i London, som representera 3!, nånads konsumtion, samt den avanligt stora tillrången på samma vara i Ryssland och Sverige. för att absorbera dessa fordras fortgående köp ör kontinenten i ännu större skala än hittills vait fallet. Dock — i en tid af sådan politisk osäcerhet, som den närvarande, upphöra beräkningar — ännu mera än vanligtvis — att vara af värde, ;ch man kan endast, genom att gå försigtigt tilläga, praktiskt erkänna sin oförmåga att öfverse itgatignen. . . Hvete på stället håljes i fulla priser men afsättvingen är ringa. Inel. frakt och assurans såldes sbirka ab Odessa till 48 s. för 492 . Mais och Råg utan förändring. Korn: skånskt 110—11 L var värdt 31 s. och bättre danskt 32 s. för 432 Tegel 50 å 55 AK tusendet. d från fartyg. R el. frakt och assurans var 110 11 I skånskt vårdt 32 s. och 115—16 I danskt 3 8. för 448 I. Svartahafs på kusten 36 s. för 00 E. Hafre: oriad hvit från loft vari dag värd 2 8 3 d. för 304 , riad skånsk 24 s. och god vart 24 8 6 d. för 320 4; god rysk 29 s. för 04 E, Incl. frakt och assurans var oriad hvit ned ångare i fredags värd 23 s. men i dag enlast 22 s 9 d. pr 320 ET; riad skånsk 24 s. 9 d. r 336 I till London, men samma pris betinga i på öppet vatten till kolhamn, eller måhända ågot mera; Oja estate mej ångare betinsade 23 8. 6 d. för 320 , London och dito med eglare 24 a. norra Frankrike; Orelsk Riga 20 s. ; d, för 30t Londan, 31 8. Antyerpen. Tillförseln i London af Hafre under förra vecsan utgjorde endast 13,396 qrs. Uppgift öfver spanmålslagren i hufvadhamnarne Storkritsnnien och Irland vid slutet af åren 1870, 1869. 1868 och 1367; ra Hvets 1870 1,351,548 qrs; 1869 2,024,563 gra; 868 785,294 qrs och 1867 9IT2,612 qrs. Kbrn 870 119,254 grs; 1869 170,405 qrs; 1868 188,106 ra; 1867 72575 are Jjafre 1870 701919 gra 869 537,037 qrs; 1868 464,034 ars; 1867 882, 8. Storsillfisket i Nordland. I Norska Aftenladet för den 18 dennes skrifves: Detta fiske, om just pu är afslutadt, har lempnat en afkasting af omkriog 150,000 tunnor för distriktet vordland. Härtill kommer fångsten från Tromsö mt, som var proportionsvis ännu mindre och anagligen utgör 20 åa 30.000 tunnor, Byilket tillammans blir 170 3 180,000 tunnor. År 1869 fånades i allt 260,000 tunnor storsill alltså betydigt mera; men prisen hafva varit mycket högre 870 än 1869. då voro de öfverhufvud 90 sk. tunan, I 1 På fiskrarnes hän