lättast att få uthyrda. Det finns ett piano förmaket och sofrummet är utmärkt beqvämt. Det blir ju förträffligt, utbrast Roland med mycken liflighet i det han steg upp och började gå af och an. Hvad kostar det? Hyran är ett pund i veckan, mr... Ja det blir bra, det kan jag betala, sade han ifrigt. Jag spelar väl inte piano sjelf, men det är godt att ha, om jeg vill bjuda främmande. Ni hushållar ju för mig? Visst kan jag hushålia, sade mrs Jonez, men ni afbröt mig då jag ämnade säga att dessa rum äro utbyrda åt en prest: Om ni...n Mrs Jones stannade tvärt vid en blick på Roland, som såg ytterst flat och nedslagen at. Hvad står på?, frågade hou. Jag kan ej betala så mycket, mrs J.; pjag tänkte ej derpå. Greatorex vill gifva mig ett pund i veckan, men jag fruktar jag inte kan använda alltihop till hyra. Det behöfg väl något dessutom. Något dessutom! utropade mrs Jones. Jo, jag skulle tro det; mat och dryck, eldning, jus och kläder och tvätt samt en mängd extra utgifter dertill.o Roland var alldeles förbluffad. Allt syntes plötsligt förmörkadt. Kuzrde pi inte låta mig få ett litet ram med en tältsäng eller hvad som helst? Vill ni inte taga emot ett pund i veckan af mig och ställa till som ni tycker? Kanske skulle vi kunna göra upp något lylikt, sade mrs Jones betänksamt. Ni skulle kunna få Jilia förmaket åt gatan, vi hafva en skollärare i rummet bredvid. Roland var genast färdig att bese lilla förmaket, besluten att taga det på stund. Då de lemnade rummet för att gå ut, mötte de ett ungt fruntimmer med bebagligt utseende