Aftonbladet – 20 januari 1871, sida 1

. hungrige Roland lika välkommet som solsken för skördemannen. Han beställde en ståtlig middag på ögonblicket: tre kötträtter åt dem hvardera, tre pastejer dito, grönsaker, bröd och öl ad libitem; betalte för alltsammans, i det han vexlade sin fempundssedel och gaf en shilling i drickspengar. Lille Jenner såg högst belåten ut. Vi få skynda oss tillbaka, mr Yorke. Tiden är ute.x Ah, verkligen, utbrast Roland, men. jag ämnar inte gå. tillbaka ännu, jag skall titta in till mrs Jenkins först, det är väl fem hundra saker jag vill fråga henne om. Man iår lof att vara höflig emot den, som nyss bjudit en på en god middag, och lille Jenner undvek att rent ut säga Roland att ran gjorde bäst i att icke gå någonstädes aonart än till byrån. sDe äro grofligt noga med tiden hos Oss, sir, och just nu är det brådtom, så jag får ej ippehålla mig. Ja, jas, sade Roland sorglöst, Säg att ag kommer efter., Hans långa ben förde honom skyndsamt ill Goweratreet efter den anvisning han fått vf Jennor och han kom inrusande till mrs fones lika okruserligt som han förr i verlden rukade komma till mrs Jenkins. Mrs Jones jade längesedan ångrat att hon bytt om nanm. Uffärerna hade gått temligen bra för enkan enking i hennes lilla butik för strampförätjuing vid Highstreet, tills hon en dag drabades af förödmjukelsen att finna, det ett ytt strumpmagasin öppnats i det stora och ackra huset strax bredvid, der mr Richard, ones satt upp sin skylt öfver de präkti odfönstraa ar spegelglas, Skulle icke hen08 gamla kunder öfvergifva henne för denne tåtliga medtäftare? Mrs Jenkins fruktade, et och kunde ej stäfja sin grämelse, (Forts)