Ankomsten. En hviskning bland de församlade tilikännagaf fröken Nilssons ankomst. Hon inträdde hvilande sin arm på hr Langes; han är en svensk, som läpgst af alla svenskar varit här bosatt. Hennes ankomst framkallade en bjertlig handklappning, som stegrades till cheers när hon visade sig på scenen och artigt hbelsade. Hon blet mottagea af damer på scenen, infördes der samt leddes till ea stol, som var placerad i midten. Hon var i svor toilett, klädd ungefär som vid konserten i mändegs afton. et var en rörande scen denna demonstration för denna nya sångens drottning Här i hjertat afden amerikanska kontinenten var hon omgifven af landsmän och landsmaninnor, som voro stolta öfver henne, stolta öfver att få hedra henne, stolta öfver att vara förenade med henne, om också blott genom nationalitetens band. Det måtte ha kännts underligt inom henne att bli på detta sätt hyllad, och när hon satt der och lyssnade på sitt hemlands ssaråk och såg ungdom rundt omkring sig, måste scener från fordna dagar, ianan hennes namn blef stort, ha trängt sig fram i hennes minne. Hennes öppna ansigte gaf uttryck åt hennes kän-: slor och tacksamhet och glädje strålade ur