Aftonbladet – 18 januari 1871, sida 2

Hvad nu slutligen angår frågan om lämpligaste sättet att anskaffa medel till de utgifter, som för fästningarnes och försvarsmaterielens iståndsättande oundgängligen erfordras, så förekommer, att den härtill äskade högst betydliga samman af mer än 17 millioner riksdaler, för att bereda dermed åsyftadt gagn, måste utgå och användas inom kortare tid än som, med afseende å landets tillgångar, kan ifrågasättas för dess utbetalande af statsmedel. Det blifver derför mnödigt, att bördan deraf fördelas på flere år, ehuru å andra, sidan betalningen af det lån, som för ett sådant ändamål erfordras, icke bör uppskjutas längre än nödvändigheten kräfver. En tilläggsbevillciog eller vapenskatt af lika belopp, som den nu utgående allmänna bevillningen efter 2:a och 3:e artiklarne, synes K. M:t icke vara en drygare beskattning än landet bör antagas vara villigt att, då för tryggandet af dess försvar så erfordras, sig åtaga. Om vidare af denna vapenskatt, hvars belopp torde kunna uppskattas till 2 millioner riksdaler om året, hvad som under de första åren, intill dess hela kapitalet blifvit upplånadt, icke behötves till ränteliqvider, af follmäktige i riksgäldskontoret reserveras såsom särskild tillgång till de medel, som för ifrågavarande ändamål böra K, M:t tillhandahållas, och således någon amortering ä lånet icke sker förr än hela dess belopp blifvit upptaget, så skulle under antagende, att på detta sätt 3 millioner rdr anskaffas, samt att lånet upptages till 5 procent ränta, det nominella belopp, som med hänsyn till möjligen erforderlig kapitalrabatt behöfves för beredande af en effektiv tillgång å 17,200,000 rdr, eller 14,200,0690 rår utöfver omförmälda 3 millioner rdr, kunna beräknas till 15 millioner rdr, och tiden för lånets slutliga amortering bestämmas till tolf år efter första låneandelens upptagande. K. M:t föreslår alltså: att riksdagen såsom fond för iståndsättande af landets fästningar och försvarsmateriel, i öfverensstämmelse med den af K. M:t här ofvan under fjerde hufvudtiteln framlagda plan, anslår ett effektivt belopp af 17,200,000 rår att enligt K. M:ts disposition från riksgäldskontoret utgå, dock att deraf under åren 1871 och 1872 högst 6 millioner rdr må kunna lyftas, att riksdagen till beredande af härför nödiga tillgångar dels anslår ett direkt skattebidrag af 3 millioner rdr och dels åt fullmäktige i riksgäldskontoret uppdrager att upplägga ett lån af nominelt 15 millioner rdr emot statsobligationer, ställda i svenskt mynt och löpande med 5 procent ränta, att återbetslas genom amortering inom 12 års tid, att riksdagen till ränteliqvider och amortering af kapitalskulden å nämnda lån anvisar ett anslag af 2 millioner rdr att årlien af riksgäldskontorets medel afsättas, och ör beredande af tillgång dertill åtager sig en vapenskatt till lika belopp med bevillningen efter 2:a och 3:e artiklarne, hvilken, för att under år 1872 utgå, debiteras gemensamt med 1871 års bevillning) och för år 1872 gemensamt med bevillningen för samma år; att amorteringen af lånet icke börjar förr än hela dess belopp blifvit upptaget samt att, om, innan amorteringen vidtager, något öfverskott, efter det alla ränteliqvider skett, skulle å anslaget uppstå utöfver de 3 millioner rdr, hvilka här ofvan blifvit bestämda att till fönden ingå, det belopp, som är afsedt att upplånas, då med lika mycket minskas, och en mot minskningen svarande summa i obligationer annulleras.