Aftonbladet – 18 januari 1871, sida 1

ligga och bo i fria luften — anlände lord Carrick oväntadt till Lordon. Den godmodige lorden hade af någon vän blifvit anmodad att acceptera en vezel på kastare tid och sedan lemnats i sticket, så han befann sig nu åter på väg till kontinenten under aivsktan att hans ombud Greatorex Greatorex skulle hinna ordna affären och enskeifta den gGödiga summan. Puder det ban uppehöll sig ett par dagar i London för att rådgöra med dem i detta och andra fall — ty lordens affärer voro alltför tilltrassigde att kunna redas i en handvändnirg — framställde Roland sin anhällan, hyilken för oss åter till den pärvarande tiden. Då lorden betann sig i en dylik ställning och ej gerna visade sig ute, undvek han ätven att bebo hotellet i West-end utan hyrde ig en anspråkslösare bostad. Här hade emellertid Koland uppsökt honom och vid deras frukost tillsammans slog han genast in på det ämnet som låg honom närmast om bjertat —— att få pågonting att göra. j Bara jag väl kommer i gang, onkel Garrick, så skulle det sedan gå af sig sjelf, sak samma huru simpel sysselsättning aet vore, blott jag fioge någon. Jag kan inte gå omkriog barfota här som jag gjordo derborta, kan pi väl förstå. Jag har grofigt svårt att få mig en middag hara en gång i veckan och jag har tänkt på om jag skulle gå i kring och ropa ut pastejer. Att döma af Rolands aptit vid frukosten hade han nog på sista tiden saknat detta mål likaväl som middagarne, Lord Carrick satt och strök sitt hvita skägg under det han beundrade Rolands aptit och i sin välvilja skulle han gerna gifvit Roland en plats som förste minister eller nägot dylikt, om han haft rätt klart för sig huru det skulle lyckas honpm; :