Aftonbladet – 17 januari 1871, sida 3

Nyårsdagen ha parisarne — i denna punk stämma alla berättelser öfverens — firat me ett gladt mod, hvilket kommer förhoppnin gen om stadens nära förestående fall att sy: nas temligen illusorisk. Nyärsgåfvorna gåfvi äfven i år likasom förlidet år anledning til åtskilliga lustiga upptåg. Klockor och kon fektpåsar, annars de mest omtyckta skän kerna, ha denna gång lemnat rum för: lådo med köttpastejer och bouillonextrakt. De magasin, som år 1870 var mest på mode och der man köpte de utsöktaste alster a sockerbagarekonsten, hade nu på sin lists följande gåfvor: ett rikt assortiment fårboga. åa 100 francs stycket, en hel, konserverad alldeles frisk lax å 200, lådor med köttpastejer å 10 å 50 francs, Strasbourggåsletverpastejer å 50 till 500 francs, metvurst frår Lyon, Bordeaux och Bayonne å 10 francs och deröfver. Vi äro, säger Daily Telegraphs korrespondent, i år uteslutande praktiska, till och med i våra skänker. En förälskad kan icke bättre rekommendera sig hos sin sköna än om han sänder henne några säckar coakes eller några hundra vedträn. En Yorkshireskinka eller en fläsksida från Wiltshire är vältaligare än den eldigaste strof af Lamartine, Musset eller Victor Hugo. Ett par feta, hvita råttor mottagss med förtjusning, icke för att tjena till tidsfördrif, utan för att spisas med Madera. För ögonblicket uppväcker, under intrycket af den kalla vintern, frågan om bränslet det största intresset. Vincennesoah Boulogneskogarne ha icke blifvit skonade. De alleer, hvilka leda till Courbevoie och pryda alla vägar som leda från Paris, blifva nu förstörda. Man ser en mängd fordon skynda till Paris, lastade med trädstammar. Vedbuggare äro dag och natt i verksamhet. Yxans buller ljader ständigt på gatorna. Der vidsträckta gården på Grand Hötel är öfverfylld med vedtrafvar, hvilka istörsta hast blifva sålda. REPORTS