Aftonbladet – 16 januari 1871, sida 3

Article Image
AVE FTUNIVA FIS MEGTYMDAN VM MYVIVREV 25 95 grenande vägen, hvilken vid sistnämnda by drager sig i nordostlig riktning, berör byarne FroideFontaine, Brebotte och Montreux, för att slutligen i norr, gående öfver Foussemagne och Frais, uppnå högqvarteret Fontaine och hufvuddepotplatsen La Chapelle på den motsatta östra sidan. Den beskrifna vägens Jängd är ungefär 16 mil, består af kommunal och departementsvägar (de senare minsta antalet), hvilka genom den lånpgvariga fuktiga väderleken samt äfven genom den starka trafiken till en del befinna sig i ett uselt skick, hvilken olägenbet den sedermera inträffade kölden dock betydligt torde ha afbjelpt. Alla nyssnämnda byar äro mer elier mindre besatta med militär, till största delen preussiskt infanteri-landtvärn från östra och vestra Preussen, Posen, Schlesien och Sachsen. Truppernas hela proviantering samt alla kanoner och dessas ammunition ha måst och måste ännu i dag ditföras på denna omväg, och oaktadt den tyska belägringskåren vid Belfort mot en så så stark fästning knappt torde uppgå till 10,000 man och således verkligen kan kallas ganska svag, så är dock trafiken på denna sträcka ofantlig. Armåns transporter från Mulhouse till centraldepoten La Chapelle ske dels direkt på vagnsaxel öfver Dornach, Heimsprung, Asbachsbron och Nedre Soppe, dels på jernväg öfver Altkirch till Dannemarie, der de aflastas, och derefter föras dit på vagnar öfver Niederoch Ober-Traubach. förbigående må härvid anmärkas, att jernbanan från Mulhouse till stationebuset Dannemarie blifvit föga eller alldeles icke ekadad. För att förstöra den hade fransmännen i trakten af Altkirch, der banan har att passera en djup sänkning, i denna på ömse sidor anlagt minor, hvilka dock i rätt tid upptäcktes och borttogos. Till och med den stora, af 36 hvalfbågar bestående viadukten framför denna station står orubbad, hvaremot 3 hvalf bortsprängts ur den bortom Dannemarie vid Mansbach belägna ännu högre och längre viadukten. Af ofvannämnda cerneringslinies längd är det lält att inse, ait de här ofvan uppgifna, till belägringen använda stridskrafterna äro otillräckliga och glest fördelade, samt att det således tillsvidare icke är att tänka på någon kraftig offensiv. Väl väntades dagligen förstärkningar, men utom ett ostpreussiskt landtvärns-infanteriregemente, hvilket för några dagar sedan intog kantonnementer på venstra sidan, ha några sådana ännu ej ankommit. Men icke blott på ivfanteri, utan äfven på artilleri, isynnerhet groft, är det på den tyska gidan ännu stor brist, ja till och med på ammunition för de uppställda batterierna har man knapp tillgång. . Den 22 December t. ex. passerades Giromagny af de första två refflade nittiosexpundiga mörsarne, hvilka skulle uppställas på vestra sidan söder om Essert. Hvardera drogs af tjugo hästar, och det oaktadt hade det medföljande manskapet mycket stor svårighet att få dem fram. Den franska landtbefolkningen var utom sig af förvåning vid anblicken af dessa vidunder, och flere af de kringstående körde man klagande utbrista: Ma pauvre Franceb Detta med rätta; det går en rygning öfver en, då man blott kommer att tänka på förstörelsekraften hos dessa tingestar, hvilkas projektiler väga något öfver 150 tb. Hela det bittills i verksamhet varande tyska artilleriet består af 8 till 10 batterier med ungefär 40—50 verkligt brukbara kanoner bland dem några batterier lätta föltkanoner. Deras hufvudsnfall göres öster om byn Essert, i hvars omedelbara närhet de preussiska och wärtembergska batterierna ha blifvit inskurna i de söder och norr belägna höjdernas åsar. Anläggningen af dessa verk mötte så tillvida stora svårigheter, att de måste uppkastas och bi behållas utan all betäckning och inom håll för do franska kanonerna. Sjelfva byn Essert ligger till hälften inom Belfortkanonernas verkningekrets och bar redan blifvit illa tilltygad. Största delen af dess befolkning kar flytt till Belfort eller till de närbelägna byarne. Icke heller den aflägsnare delen af byn är alltid säker för kulorna och beskjutes då och då af några prof på nymodiga franska sockertoppar, som väga öfver 120 E. Till och med det omedelbara grannskapet af det preussiska förpostbefälets bostad fick kort före jul ewt dylikt exempiar till present. Det är projektiler från marinkanoner, hvilka utgöra en liten beståndsdel i Belforts fästningsartilleri och ha en skottvidd af nära 4000 mötres. Ofvannämnda tyska batterier stå mellan 23 och 2800 metres från de närmast belägna fästena och ungefär 3600 metres från citadellet. Äfven här kan det vara skäl att omnämna de mycket omtalade ublaneroa, af hvilka bvarje batteri erhållit två till ordonanser och som äfven här på ett berömvärdt sätt fullgöra sin svåra uppgift. Om hvarje alarm, som göres af batteriets förpostkedja, underrätta dessa öfvade och modiga ryttare det längre bakåt liggande reservbefälet. Den af kullar, skogar och dälder bestående terräng, som omgifver Belfort ända i dess närmasto grannskap. gör dess belägring redan derför högst 8 vår. I allmänhet vore det ett misstag att för dess bedömande vilja begagna samma måttstock, som man varit. van vid för fästningar, som ligga på slåtter såsom t. ex. Strasbourg. Om en regelmässiganläggning-af anfallsarbeten genom psralieler kan det ej bli fråga vid Belfort. Här gäller det hufvudsakligen att behålla de vunna positionerna, hvilka framskjutits så långt som möjligt, för att söka förstöra de delar af fästningen, som för en filmän stormning erbjuda största utsigterna att lyckas. På en utsvältning af Belfort tyckes man icke tro ens i Fontaine (högqvarteret), ty, såsom vi ur tillförlitlig källa erfarit, räcka den der samlade provianten och ammunitionsförrådet med undantag af färskt kött och salt ännu i flere månader; fästningen kan således endast tagas med storm, hvartill ännu betydliga förstärkningar erfordras. Förpösterna ha öfverallt, der skog, hus och trädgårdsmuraricke erbjuda något skydd, logerat in sig i s. k. skyttegrafvar, hvilka från bottnen till det frpkostade bröstvärnet ka en höjd af ungefär 4 fot. Deras tjenstgöring är likssom reservmanskayets; och artilleristernas högst svår. Kanonserviseb; förblir i: 12, infanteriet till och med i 24 tiormarskoafbruten verksamhet, och endast lika lång tid förunnas dem att hvila ut i deras icke synnerligen beqväma kantonnementer. Hvad det vill säga att ha förrättat denna tjenstgöring och utstått dessa ansträngningar i nu sex veckors tid i denna svåra, först fuktiga och derefter kalla väderlek och dertill med preussisk disciplin, skall hvarje militär äfven utan närmare detaljuppgifter begripa och veta att uppskatta. Man har nu godt tillfälle att personligen förskaffa sig upplysning. om dessa omständigheter, och att på ort och ställe se de stackars karlarne ligga i sina i röd lera gräfda, med 2 till 3 tum vatten fyllda gropar, många till på köpet illa klädda, och till och med en civil måste då inse det förfärliga och nedstämmande i en sådan ställning samt beunåra den fysiska bärdigheten. Men ej blott i förpostlinien ba trupperna lidanden att utstå, utan äfven i sjelfva sina kantonnementer, hvilka borde erbjuda dem det lugn och den hvila, gom de så väl skulle behöfva. Blott i få fall är dock detta bändelsen. Alla ofvannämnda, i andra linien liggande byar begagnas till kantonnemerter; alla med få undantag se högst eländiga ut; åtminstone låter husens dåliga byggnadssätt icke förmoda något stort välstånd; för det mesta uppförda af sten och täckta dels med tegel, dels med halm, ha de utom jordvåningen blott en våning med låga, knappt 7 fot höga rum, i sjelfva verket endast kojor och icke hus, ty detta namn förtjena, utom kyrkan, på sin höjd skolan, prestgården och mairens bostad. Uti dessa -eländiga kojor ligga nu soldaterna 20 till 50 tillsanmäns hoppackade i rummen, och ofta måste derag animaliska värme ersätta den tjenst, som dengpekutiga: eler af egaren bortförda jernkaminen bört: . Finns en sådan, så är det ej sällan brist på brännwaterial, hvilket det är för besvärligt att anskaffa, ja mången gång till och med farligt för .de-frivillige-skarpskyttarnes skull. Soldaten:i fölt. förstår dock äfven i detta fall att bjelpå Sig drama h söker ersätta denna brist med RR

16 januari 1871, sida 3

Thumbnail