närgången efter en så kort bekantskap, ty han återtog sitt arbete utan att svara, hvilket häntydde på satt den nykomne skrifvaren, som blifvit ställd under hans beskydd, äfven borde återtaga sitt. Vinken togs ej i akt. Mitt bår är Jika yfvigt som förr., sade Roland och for med handen genom det mörka håret. Jag beböfver ej nyttja peruk och ni kan ej vara mycket äldre än jag, möjligtvis sex eller sju år. Jag är tjuguåtta. — Jag är trettiotre, sir. Mitt hår föll af under en febersjukdom för några år sedan och har sedan ej vuxit igen. Var så god och fortsätt ert göromål, mr Yorke. Sålunda tillrättavisad återtog Roland lydigt sin plats. Då och då kom likväl en ny och oväntad fråga till mr Brown, deremellan undfägzades mr Harst med en och annan anekdot från lifvet i Port Natal, lille Jenners bekantskap pjordes med mycken hjertlighet, skrifningen fortsattes emellanåt med några rader i sender, och så gled förmiddagen framåt. ÅTTONDE KAPITLET Port Natal.