Aftonbladet – 13 januari 1871, sida 1

mörda mr Ollivera. Det var inte förr än tisdagen efter sedan han kom dit som mrs Jones fick bref från Ollivera med underrättelse om hans tillärnade ankomst och önskan att hyra rummen om da voro lediga. Nej, afgjorde mr Batterby, Pitman var i bryderi för egen räkniog och hans hemlighetefulla handlingssätt bade afseende derpå, det är min öfvertygelse. En tramstående egenskap hos mr Butterb var hans ihärdighet, Hade han fått en ide, höll han envist fast vid den, ätven om den innebar ett sjelfbedrägeri, Den som nu kunvat läsa i mr Butterbys tankar skulle hafva sett att han dröjde att misstänka Godfrey Pitman, just emedan han redan rnisstänkte en annan. Jag tycker inte om det, fortsatte han sin tankegång. Hon vet bestämdt mera öm bon vill ut med. Låt mig se: en alivarlig, städad, ung qvinna, öfverlägeen de fleste, upptagen ar sitt dagliga arbete, har juge — ting att dölja, älskvärd och öppen som ex dag. BSådosn var hon ända tills detta intrarf2de. Och sedan? Kommer hem nära kl. elfva på måndags afton — att ej tala om hvad som hände före denna timma — sitter uppe vid brasan sedan de öfriga gått till hviia och funderar, som hon benämner dets Går sedan och lägger sig men kan ej sofva förrän mot morgonen, då hon drömmer att mr Ollivera är död. Ar orolig vid förhöret — jag såg det, om ingen annan gjorde det i följer efter liktåget och ställer sig vid grafd ven att hålla tal till folket om att han inte bogått sjelfmord. Hvad visste hon derom Mrs Jones är vida mera skarpsynt och hyst likväl inga tvifvel. Slutligen får jag veta genom mrs Jones att hon i förtroende sag a syster, att hon ej far ro för mr Ollvera själ.