Aftonbladet – 12 januari 1871, sida 3

vår vapenhvila. Man begagnade den för at IBast reparera skadorna samt framförs förstärkninIgar och ammunitiop. Nationalgardestrupper I komeentrerade sig i fåstena; kasematterna voro luppfyllda af fältkanoner, man förmodade ett amfall och bade tagit sina mått och steg derefter. Men man bedrog gig; striden inskränkte sig till 16 artilleristrid. Kl. ongefär !,12 demaskerades ett preusziskt batteri, och genast kommo kulor i stor mängd flygande mot föstet Nogent Ett antal kanoner; som stodo på höjderna vid Villiers, riktade sin eld äfven dit, och i två timmar var detta fäste utsatt för verkningarne af ofantliga massor af botsber och granater. Bombarderingen af Avron och batteriet vid Bondy fortfor till kl. 3. Neuilly sur Marng stod i lågor och äfvenså flere andra byar, som lågo mellan belägrarne och de belägrade. Våra förluster äro mycket ringa. Man beräknar till mer än 55 de kanoner af svår kaliber, som Bppställta i linie af preussarne (27 vid Raincy, 12 vid Coeuilly, 12 vid Neuilly och 6 vid Villemouble). Den nio timmars skjutningen försatte endast 58 man ur stridbart skick; en granat (hvilken säkerI ligen aldrig skall glömmas i Pariss belägring) dödade ensam sex personer omkring ett matbord. Befälhafvaren för 6:te bataljonen vid Seinens mobila nationalgarde Heintzler hade bjudit några vänner på frukost; hans hustru hade kommit på besök till dem. Knappt hade man börjat med fruköster, förr än en granat slog ned på bordet och sårade värden och hans hustru. En prest, en generalstabskäpten samt två andra kaptener och 2 löjtnanter blefvo dödade. Värden och hans hustra blefvo förda till Paris. o Följande natten utrymde, såsom bekant är, fransmännen Avron. Om fästet Rosnys bombardering hemta vi äfven ur Corresp. Havas följande: Fästet Rosny, det tredje af dem på platån, ligger midt för Mont Avron ungefär på ett afstånd derifrån af 12—1300 måtres och beberrskar dess platå så, att denna icke kan bibehållas af angriparen, i fall det är förseddt med goda marinkanoner. Derifrån har man fri utsigt öfver slätten ända till S:t Denis, och på andra sidan skådar man in i Marnedalen. Detta verk, som fick äran att först bli bombarderadt och så kraftigt besvarade beskjutningen, ligger 4900 mötres från ringmuren; till venster derom på ett afstånd af 2000 mötres befinner sig fästet Noisy, hvarest amiral Gaisget har sitt bögqvarter, till höger, 3000 metres derifrån, fästet Nogent, som beherrskar Campigny, Villieres och konterforterna vid Chennevieres. Verken korsa sin eld. I fall fienden skulle vilja genom regelbunden belägring taga Rosny, mäste han förut bemäktiga sig Nogent och Noisy. Han eger väl våra generalstabskartor och vet mycket noga, hvar de svaga punkterna äro. Det är således kändt, att förbindelsen ästadkommes mellan Rosny och Noisy genom redutterna vid Laboisiere och Montreuil och med Nogent genom redutten vid Fontenay. Den förskräckligaste dagen för fästet var den 29 Dec. På 5 timmar slogo 555 ned ensamt i den till venster belägna kasernen. Kasematter, hvilka man ansåg bombfasta, genomborrades af kulorna, och från kl. 8 på morgonen till kl. 6 p aftonen nedföllo nära 2000 projektiler i cirunivallationen mellan eskarpen och kontereskarPeck Några offer i menniskolif ha vi dock ej att eklaga trots en eld, som i intensitet öfverträffade den vid Sebastopol. Den förfärliga elden, som fortsattes i tre dagar, har erbjudit tillfälle att beundra marintrupperna i våra fästen i många situationer. Med glad resignation foga de sig i det oundgängliga; fasta och beslutsamma stå de i fiendens eld på bastionernas vallar, lyssnande till kommandot, beredda till hvarje uppoffring. I går morgse demaskerade vi ett starkt batteri, som bestryker hela skogen vid Bondy. Preussarne tycktes mycket oroas öfver de här uppställda kanonernas verkan. En nyårsgudstjenst i Frankrike. I Times bekante korrespondent i sachsiska högqvarteret skrifver irån Le Vert Galant den 2 Januari: Marken skakar under våra fötter och dånet och bliztarne från Krupps 24-pundivgar äro vår nyårsunderhållning. De kasta projektiler om 64 skålpund mot fästena och byarog vid foten af de höjder, på hvilka dessa resa sig. Jag hörde i går så mycket talas om det sätt, bvarpå vi upprätthålla ett gammalt franskt bruk genom att skicka dessa arisiska förstäder etrennes på lejour delan, att jag till sluts bjertinnerligt led dervid. Ungefär två tredjedels mil från denna by, som ej har någon annan civil befolkning än korrespondenten till en tysk tidning och mig sjelf, ligger en annan liten hy vid namn Claye. Dit ha några af invånarne kommit tillbaka, och med dem deras curg (kyrkoherde). Jag tyckte att det skulle vara roligt att få höra hans predikan på den första dagen af detta år 1871. Lemnande batterierna att utdela sina nyårsgåfvor bäst de gitte, inträdde jag i kyrkan i Claye kl. 10. Det ären fridfall liten byggnad med sin spetsiga tornspira och sina målade glasfönster. Församlingen bestod denna dag at 10 sarlar och 12 qvinpor; en af de förra var en tysk soldat, all de ändra bönder i blåa blusar med af nöd och bekynirnsr tärda ansigten. När predikanten började sin predikan med frågan: Hvar är min församling? och på sin egen fråga svarade: Flydd, var intrycket på de närvarande verkligen hjertslitande att se och höra. Qvinnorna snyftade, gamla män gräto, och predikanten sjelt var mycket rörd. Han uppmanade de närvarande att förena sig med fionom i en bön om fäders, mödrars, männers, bustrars och barns återkowst samt återställandet af freden mellan de båda nationer som, nu i krig med hvarandra, borde vara förenade genom enbetens band. — Stackars menniskor, de utgjorde en liten sorglig procession, då de. efter att ha bedt om fri 32 Guds hus och hörde dåpå jorden, lemnav? . 0 net -af kanonerna, som siorde ärnu flera hus:ill leende byar villa och bragte förödelse närmare Parisl! TAARSEENTEREISSEN DANMARK. vr v Tew-r ss Or 4 ÅM IaussAsnR Kr vsn