Aftonbladet – 12 januari 1871, sida 3

Article Image
NOR ÖV Me MMM SMN MUR TBY VI MVEBE CJ 000 dre än 20000 kastpjeser mot fästena och vallarna, Det måste Yara en enda eldgördel ömM omsjäter Paris från alla sidor. Granaterna och bomberna stanna ej heller längre inom kretsen mellan de båda befästningslinierna. Ett med ballong till Brässel ankommet näimier af Cörrespondance Havas berättar, att de falla äfven inöm den inre enceiltön på Södra Sidan: Såsom de längsta punkter i norr de här hunnit nämnas Rue Sanfflot, den stora från boulevard S:t Michel till Panthecn förande g ten, således i ett af Paris tätast betolkade qvarter. Rue Vannean, längrs vesterut, äfven På venstrå Seinestranden, ercellan Rue de Sevres och Rue de Bebylone, samt på Avenue Bretcuil, den breda allen rskt söder ut ifrån Inovalidhotelle. Att den eld hvarmed de franska föstena evara ej måtte varan så matt och overksall som de tyska rapporterna skildra synes deraf att de medgifva ej obetydliga förluster å egen sida, Vi ega nn äfven general Werdets berättelse om striderna den 9:2 vester om Belfort. Han hade denna dag skyndat från Vesoul att möta de mpt Belfört änrfckakda fränsmålen, som han uppger vara Bourbakis trupper, och påträffar dem först vid Vallerois du Bois, en by sydost från Vesoul :å vägen till VillerseXel. Här. skall -han ha segrat och till yttermera visso få vi i samma rapport ännu en gåvg berättelsen om stormniogen af Danjoutin upprepad. På livien Marat, Moimay öch Villerseiel, de båda förra straxt nordvest om det sistoämnda, utspann sig nu en strid, hvari ban skall ha afslagit ala anfall af den i betydlig styrka gig utvecklande motståndareo:s Om den föregå ende atritgn Vid Rougömönt nämiier han icke ett ord. Det säges nu, att general Zastrow med den 7:e preussiska kåren, (westfalarna) som hittills varit garnison i Metz och be. lägrat fästniogarne i nordost, är i anmarsch till Werders förstärkniog, och efter sil ankomst kommer att öfvertaga befälet äfver a!la de omkring Belfort samlade tyska stridskrafterna. Prins Fredrik Carl fortsätter sitt framryckande mot Le mans. Den 3Y:e stod hans center vid Ardenay, en by ej fullt tre mil från denna stad, och dagen derpå, i tisdags, var han blott en mil från staden. Chanzy drager sig -alltjemnt tillbaka, som det tros för att taga ställning inom de förskansade linierga vid Conlie, nordvest om Le Mans. Sedan ofvanstående redan var skrifvet ingå på eftermiddagen telegrammer om nya strider. Chaoky har ej, som vi förmodade, fallit tillbaka på Conlie, utan framför Le Mans i går mottsgit den batalj Fredrik Carl och storbertigen af Mecklenburg bjödo honow. Striden, com skildras som särdeles häftig, har rasat dels nordost, deis sydost om Le Mans, i den förra riktningen i och omkrin; byar som ligga vid floden YHaisne, en biflo till Sarthe, som vid Le Mans utfaller i hufvudfloden, — Här ligga åt nordost, från Le Mans räknadt byaroe Champagne och Fatines. samt staden Montfort, medan åt sydost med stora afständ ligga Change, Parigne FEvåque och Juapilles. — Slaget hade, efter Chenzys egen berättelse, slutat så att hans armå måst gå tillbaka till förut anvisade positioner. Det visar sig ru att det verkligen varit Bourbaki med hvilken Werder haft att strida i måndags. Han telegraferar nemligen att han i tisdags gjort ett nytt anfall på Villersexel : och kastat fierden tillbaka derifrån. I norr har Faidherbe efter en kort strid besatt Bapaume och var ianryckande mot Goeben, hvilken, som vi i går nämnde, innehar ställving öster om denna stad på vägen till Cambrai. Samma telegram medför b2kräftelse på den sorgliga nyheten att många preussiska granäter träffat byggnader i närheten af Pantheon, bland dem den vackra kyrkan S:t Sulpice samt Sorbonre, midt i hjertat af Quartier Latin. D n ballong som bragt denna underrättelse, berättar äfven om lyckliga utfall som egt ram på vestra och nordöstra fronterna af Paris. Ställningen i Paris, Frankfurter Zeitung meddelar ett ballongbref från Paris, dateradt den 101 dagen af belägringen, den 26 December, hvilket bland annat innehåller följande: Utan att just ega en så lättrörd fantasi som Gambetta, kan man nu oberoende af alla illusioner och allt emicker säga mycket godt om parisarne. Likasom de fördraga umbäranden och faror, så fördrasa de äfven kölden med beuridransvärdt mod. Knnu fattades blott detta, att det olycksdigra året 1870 till de många ovanliga pröfningar det pålade franska folket äfven skulle lägga den af ovanliga temperaturförhållanden. I förgår på morgonen hade vi-10,; grader under fryspunkten, i går till och med 11,7, Folket öch soldaterna fördrogo denna ödets nya grymhet utan knot, ja nästan med gladt mod. Man lider utan att klaga; emedan man med tillförsigt boppas på ett lyckligt slutresultat. Regeringen å sin sida skulle fullständigt vara slagen med blindhet, om hon icke satte fullt förtroende till Paris befolkning, ty aldrig förr har en styrelse så som hon varit berre och mästare öfver folkets hjertan och tankar. Med undantag af några personer, hvilka beherrskas af en monomani och en handfull löjliga figurer finnes ingen som mot henne gör den ringaste opposition Men deras bedröfliga qvalifikation, hvilka ännu uppträda mot regeringen, gör att denna burleska opposition snarare gagnar än skadar de anfallna. Hederligt folk inom alla partier (om det öfverhufvud kan vara fråga om partier bland hederligt folk under nuvarande förhållanden) sluta sig med lika ifver till den nuvarande regeringen för att af alla krafter hjelpa henna att genomföra den stora uppgiften — fäderneslandets befrielse. Tack vare desea gemensamma ansträngningar lyckades man åtminstone uppnå den framgången, att de tyska trupperna lika litet kunde fira julen i hemmet som här i Paris. Efter Wörth ochSpicheren, efter Sedan och Metz är detta för oss fransmän ett mycket godt resultat. Under alla julnätterna ljöd kanondundret från forterna ständigt i öronen på tyskarne, hvilka förgäfves lyssnade efter klockornas välbekanta toner. I allmänhet göra dock Paris befästade utanverk på långt när icke samma tjenst som förr; man befinner sig på rmotsidan alltför mycket utom skotthåll. Den stränga kölden gör för våra trupper bivuakerandet och för våra iogepiörer skausarbetena i jorden nästan omöjliga. pITupperna ha lidit grymt, heter det i en rapport af general Schmitz, talrika fall af ihjälfrysande ba förekommit. Arbetena i löpgraf: ö i anseende till den på 50 centimeters VF: JÄAnL

12 januari 1871, sida 3

Thumbnail