Aftonbladet – 12 januari 1871, sida 2

var ju hemma någon del af denna halftimme, hiss Rye, men hörde ingenting ? Jag har redan sagt så Ni var i ert rum bögre upp och sökte efter — hvad var det, ett tygstycke? Ett mönster, mönster till en klädningsärm, men jag måste söka länge innan jag fick reda derpå. Det hade halkat ned mellan eit par byrålådor. Det tog naturligtvis någon tid att söka, aomärkte mr Butterby, som tycktes sysselnu med elden, men hade sin blick på miss ye. Jag förmodar det. Susanna säger att jag röjde en qvart, ehuru jag knappast tror att let var så länge. Klockan slog åtta sedan ag kommit tillbaka till mrs Wilson. Mr Butterby teg. Miss Rye fortfor efter stt ögonblick: Jag tror inte att någon, utan att smyga ig, kunnat gå in, utan att jag skulle hört let. Mitt rom är inte beläget högst upp, 1itan i samma våning som mrs Jones; det igger åt gården alldeles öfver mr Olliveras ängkammare, Jag hade dörren öppen, och yrän, i hvilken jag sökte, stod nära intill. Im någon...... Hvad menar ni med smyga sig? afbröt nr Butterby och vände sig tvärt till den taande. Utan omsvep, utan det buller som vanlisen hörs när någon går i trapporna; men om nan smugit sig fram med försigtighet kunde ag naturligtvis inte ha hört något. Susanna vastår att hon aldrig lemnat porten ur sigte, acn jag tror ej derpå.. Ingen tror hvad hon säger,, snäste mrs Jones i det hon slängde till strumporna. Hon har erkänt sedan, att hon sprang in tt par gånger och såg efter eldbrasan. sGjorde hvn — gjorde hon det verkligen,