Aftonbladet – 12 januari 1871, sida 1

annan sysselsättning än att då och då låta undfalla sig en skarp anmärkning. Läsaren torde hafva gifvit akt på atten viss skärpa i uttryck hörde till mrs Jones vanliga lynne; vär dertill någonting hade förtretat henne ökades denna fallenhet fyrdubbeit och just na hade någonting inträffat som i högsta grad väckte hennes missnöje. IHvardagsrummet var ej stort, men trefligt ec nätt möbleradt. En god brasa kastade sitt fl.ddranda sken öfver den röda mattan och det lilla hörnbordet med sina prydvader af porslin, samt belyste de mel tageltyg klädda stolarne, den högröda bordsduken och sju:iigen mrs Jones sjelf och hennes syster. Mrs Jones satt vid bordet med flera packor af strumpor, inlemnade från boden för att sorteras, framför sig, men hov sysselsatte sig ej dermed. Miss Rye deremot arbetsde flitigt på ett klädningeslif vid skenet af moderazörlampan. Boden var nyss stängd. Det hände sig nu att Dick Jones vid tedags denna afton hade gått öfver till-en af grannarne för att språka en stund, hvilket sätt att sköta sina affärer Dick Jones fann särdeles angenämt. BSarstelet föll på den sorgliga händelsen hemma hos Jones, så mycket naturligare som mr Joties fann grannen sysselsatt att i den nyss utkomna aftontidningen, ännu fukiig från pressen, studera berättelsen om förloppet. Efter en kort stund återvände rr Jones hem med en vigtig nyhet: Godfrey Pitman, som man varit öfvertygad om hafva lemnat huset klockan halt fem för att resa till Birmiogham med bantåget, hade i sjelfva verket ej gått förr än två eller tre timmar senare. Mrs Jones skulle hafva förnekat sin natar om hon underlåtit att bedja sin man hålla mun med så dumt prat eller fråga om han blifvit pirum eller drömt. Dick anförde