ippdrefs, ställde kejsaren sig i hans väg och såade björnen med sitt första skott, men behöfde se honom flera kulor till, innan han släppte till ifvet. Den andra björnen sköts af storfursten, ehuru hans gevär två gånger klickade. Thärdigt förföljande af en björn. I Etsäri kapell inom Wasa län hade en björn blifvit ringad. Guvernören i länet gjorde jemte andra under skidlöpande jagt efter nalle, men denne låg stilla i idet och upptäcktes ej. En efterföljande bondjäFare råkade deremot komma rakt på björnen, hvilen då rusade ut och så illa skrämde bonden, att denne i förskräckelsen sköt sitt skott i luften. Andra jägare upptogo jagten, som skall ha blifvit fortsatt 45 dagar, då björnen omsider blef skjuten. Otur vid björnjagt. Man omtalar, att vid en björnjagt någonstädes i Ryssland en general, som ej skall vara någon dålig skytt, blifvit illa tilltygad af en björn, som efter skotten rusade på generalen. Denne hade vändt ryggen till och då hade den Kköttigaste delen af hans kropp blifvit blottställd för björnens tänder. Nalle hade tagit munnen full. Det var icke nog härmed, ty då en annan jägare skyndade till och sköt frossaren en kula genom kroppen, blef generalen ytterligare at kulan blesserad på samma ställe, så. att han af dubbel anledning för en tid förlorade förmågan att sitta. — Agnes Schebest, en på sin tid i Tyskland högt uppburen skådespelerska och sångerska, har i dessa dagar aflidit vid framskriden ålder. Hon debuterade på operan i Dresden såsom Benjamin I Josef och hans bröder., derpå som Pamina i Trollflöjten och heones Thekla i skådespelet Wallenstein och många andra roller omtalas ännu såsom exempel på utomordentlig skådespelaretalang, som också understöddes af en ovanlig skönhet. År 1842 afslutade Agnes Schebest sin konstnärsbana och gifte sig med den ryktbare tyske teologen och rade författaren till Jesu lefnad, David Fredrik Strauss. Hon var född i Theresienstadt och det var den då derstädes internerade furst Ypsilanti, om vpptäckte den unga flickans ypperliga röstmedel. — Kölden för jemnt 100 år sedan var gan ska sträng, och skulle väderleken denna vinter bli såsom då, så få vi allt betydligt med snö. Uti Europeiska Faunan af Goeze anföres, att under det stora snöåret 1870—71 nästan alla harar uti författarens trakt i Tyskland krupit tillsammans uti ett gam malt vårdtorn och lågo der till en fots höjd på hvarandra. De bade der omkommit dels af qväfning, dels af hunger, och stanken från de förruttnade djuren förklarade gåtan, hvart alla hararne i den trakten tagit vägen. FEBER I Or OT SVE MN VRT ENT RARE TE TE