Aftonbladet – 10 januari 1871, sida 3

AR AE a SKO TTTARE BETILENSS BIS EKAR TER CRIS segrat Frankrike vid Sedan och Metz. Men på tre månader hafva vi bildat nya armåer, gjutit kanoner, och preussarne hafva redan måst erkänna, att de lätta segrarnes tid är förbi. Vi kunna ännu lida förluster, men jag är säker på, att det slutliga resultatet skall blifva : linvasionshärens förjagande. Hvad vi ännu I behöfva för att nå målet är uthållighet och ) fasthet. Låtom oss vara fasta, energiska och beslutna att dö för fäderneslandet; Frankrike och republiken skola då blifva frälsta. Om Belforts belägring innehåller ett bref af den 25 Dec. från Schweiz till Independance Belge följande meddelande: Natten mellan den 20 och 21 försökte bairarne bemäktiga sig la Haute Perche, ett berg, som ligger mellan Belfort och Vezelois. De mottogos med en väl riktad handgevärsJfeld och en kanonad, som tvang dem att draga sig tillbaka, hvarvid de förlorade 50 fångar. De sysselsätta sig nu med att uppföra baracker, som om de ville tillbringa vintern der. Denna motgång jemte det misslyckade försöket att intaga fästet Barres bör öfvertyga dem, om huru svårt det är att intaga Belfort. Det är isynnerhet åt Essert till gom fästningens eld är fruktansvärd. Denna by är nästan alldeles ödelagd. Öfverallt der preussarne försöka gräfva löpgrafvar, nödgas de afstå från detta arbete. Förliden fredag kunde många personer från trakten af Hericourt slippa in i fästningen och besöka sina slägtingar inom mobilgardet och natiopallgardet. För några dagar sedan företog garnisoren ett lyckligt utfall mot Danjontin och Bavilliers. De belägrande kastades tillbaka till skogarne vid Bavilliers. Senare måste de utstå en hård strid till följd af ett anfall utifrån af zoaver och frivillige.. Föröfrigt göras ständiga utfall. Garnisonen består af mobilgardister från Rhone-, Haute Saöneoch Juradepartementen, och de slåss som gamla soldater. Från Le Mans skrifves under den 28 Dec. till Standard : St Calais, som var utrymdt af preussarne, hölls endast besatt af några frivillige, och då preussarne upptäckte det, ockuperade de det åter och begingo dervid de största skändligheter. Eburno det nu är tredje gången de besatt denna stad, pålade de den åter en kontritution af 20,000 francs och plundrade honom derjerate. Då stadens auktoriteter gjorde invändningar och sade, att de dragit rsorg om de preussiska sårade, som stannat qvar i staden från dess tidigare besättande, lika mycket som hade de varit deras egna, tog den preussiske officern 2000 francs af den utskrifoa kontributionen, kastade dem på marken och sade: Se der, pu hafven I fått betalning derför!s Och derefter började han skymfa fransmännen, kallade dem pultroner och sade att de voro rädda för att slåss. Detta beteende har väckt stor harm, och general Chanpzy bar i en dagorder, som under parlamentärflagg blifvit skickad till den kommenderande preussiske officern i Vendöme, protesterat mot hvad som skett i Calais.n Hvad de blifvande operationerna beträffar, skrifver korrespondenten: Omn Paris icke blifver undsatt, skall detta säkerligen icke vara general Charzys skull. Vid en frukost, till hvilken han i förgår inbjudit sina vänner, yttrade han: Mina berrar, I hafven redan flera gånger slagit fienden, och I kunnen slå honom igen. Mitt sträfvande är att undsätta Paris och ibärdighet är allt hvad som behöfves för att nå vårt mål. Jag tror att det är rycket god utsigt till att detta skall lyckas, ty trupperna ha fullt förtroende till sin anförare.n Den snara kapitulationen af Mezieres var så mycket mera öfverraskande, som fransmännen ansågo denna fästniog mycket stark. Enligt berättelser från Givet af den 29 December var beskjotningen också synnerligen häftig; bela landtbefolkningen i trakten intogs af förskräckelse öfver den fruktansvärda kanonvaden och flydde med all sin lösa egendom. Enligt uppgift af resande från Braux erbjöd platsen en högst sorglig anblick, och öfverallt hördes klagan och jänmer. Hvad som isynnerhet förskräckte befolkningen var den oatbrutna dalliogen i marken, hvilken var tillräckligt stark för att spräcka fönsterrztorna och kasta möblerna omkring. Flere personer, som ville återvända hem till Mezieres, bland andra en ung flicka, blefvo dödade af kulor. Echo du Luxembourg berättar från Longwy, att chefen för artilleriet i Montmådy underrättat kommendanten i Longwy, att han kapitoalerat af fruktan för att se sina kruttorn springa i loftep. I Lonpgwy vidtog man derföre genast mått och steg för att hindra, att denna omständighet skulle föranleda platsens uppgifvande. Från Montmeiy inberättades, att 80 svåra kanoner förts genom tunneln derstädes och ankommit till ett ställe i närheten af Longwy. Kommendanten i sistnämnda fästnipg företog då en rekognoscering till Villers-la-Chövre, Fresnay-la-Montizny och Tillancourt (vågot öfver en mil från Loogwy). Han ryckte ut den 27 December kl. 3 på morgonen och kom tillbaka kl. 10 med en förlust af 3 döda och 11 sårade, efter att på denna expedition ha tagit adjutanten hos dena kommenderande öfversten, 5 soldater samt flere officershästar, och sedan han förvissat sig om, att fienden ännu icke företagit några balägringsarbeten. Enligt bref från Lyon af den 30 Decomber har regeringen anbefallt bildandet af en Iny hjelpkår, som skall ställas under deå italienske deputeranden Frappolis befäl. Den skall bli 12.000 man stark och bestå af infanteri, kavalleri och artilleri. Angående utrymmandet af Dijon meddelar en korrespondent till Indpendance belge följande officiella telegrammer: ) General Cremer telegraterade till general Brissolles: Den 27 December på aftonen. I Kommendanten Ordinaire inberättar, att preussarne ha utrymt Dijon och koncentrera lsig vid Mirabeau och Gray. Å sinsida telegraferade mairen i Auxonne till Cremer: i Jag har bekommit ett bret från mairen i I Dijon, hvari det berättas, att preussarne i I morese helt och hållet utrymde staden och