Aftonbladet – 10 januari 1871, sida 2

kosten. Han hade just för egen räkning fått genomgå en skärseld at bittra förebråelser; hans hustru hade i bjerta färger skildrat hans synder, både stora och små, derat icke den minst förskräckliga att han ej kommit hem förrän klockan half tu på natten. fom ett slags urskuldande hade han vågat häntyda på, att äfven andra af husets invånare kaonnat vara ute lika sent. Det var visst icke af begär att skaff. Alletha bannor, ty ehuru fallen för förströelser, var han en oförarglig mennista, men han ville blott förringa sitt eget fel. På detta sätt fick mrs Jones veta, att hennes syster följt med till grafven. Samma torsdag, ehuru senare på dagen, afreste Frank Greatorex och pastor Ollivera, sedan de hopsamlat den aflidnes papper och öfriga tillhörigheter. Vi vilja nu återgå till kapitlets början, som tilldrog sig mot slutet af följande dag. Mr Batterby satt i sitt arbetsrum, det ena af de två han bebodde i bottenvåningen af ett hus, reläget i ett af stadens folkrikaste qvarter. Han var icke polisbetjent, icke uppsyniogsman, folket visste ej rätt hvad han var för slag, Att han egde inflytande hos polisen och ofta syntes der, det visste man, men mr Butterby hade vistats så länge inom staden, att allmänheten tröttnat vid att söka utspeja i hvad förhållande han stod till lagens väktare. Om någon var i behof af biträde kunde han lika väl vända sig till mr Butterby som till polischefen för att erhålla det, och kanske äfven hoppas på större framgårvg. Mr Butterbys arbetsrum hade utsigt åt gatan. Det enda fönstret, icke särdeles stort, var på yttre sidan försedt med luckor, som öppnades im dagen, innanfve MB gröna jalusier och en hvit rullgardin, Mr Butterb kte om att ha rullgardiv n nedfälld tä