Aftonbladet – 9 januari 1871, sida 3

IaUC LIM dillllialv DUIUIUIUGULLIAUD. 411 UVA UVI UVIANN redogörelsen för institutets verksamhet under år 1870 inhemtades, att närfinde år högst 21 och lägst 18 ynglingar vid inrättningen åtnjutit vård och undervisning såväl i nödiga skolämnen som skomakeri, i hvilket yrke eleverna uppnått en ganska tillfredsställande skicklighet. Revisionserättelsen utvisade, att inkomsterna under året utgjort 17,645 rdr 26 öre (häri inberäknad den af grosshandlaren 8. Renström till institutet testamenterade gåfva af 10,000 rår) och utgifterna 9265 rdr 32 öre. Inrättningens kapitalbehållning uppgick vid slutet af 1869 till 130,002 a 71 öre. G, H. T.) — Fastighetsförsäljming. Å stadsauk tion försåldes i dag exekutivt JV 28 Pihlgatan, qvarteret Beckbrännaren mindre inom Katarina församling, brandtförsäkrad för :30,000 rdr, saluvärderad till 22,000 rdr, och inropades densamma af ogifta Maria Kjerman tör 13,650 rdr rmt. — Egendomsheandel. Possessionaten J:E. Kumlin på Räfsnäs har under: hand köpt Stora Sundby egendom i Kernbo, Åkers och Ärja socknar, tillsammans 9 mantal med (See och såg, för 125,000 rdr, berättar Strengnäs Tidning. — Vägran att afligga vitmesed. Vid Östra häradsrätt i Blekinge handiades nyligen ett mål mot torparesonen Sven Peterson från Allsjömåla, hvilken med en lie så illa misshandlat sin moder, att fara för lifvet varit förhanden. Då tre personer framropades, för att såsom vitnen i målet höras, nekade en af dem, på grund af sin religionsbekännelses (baptismen) uppfattning af bibelordet att efterstafva vitneseden. Sedan rättens ordförende, häradshöfding Crafoord, och t.f. fångpredikanten förgäfves sökt öfrertyga den olika tänkande om hans missuppfattning af skriften, ur hvilken denne reciterade språk, som enligt hans mening innehöllo förbud att under hvilka omständigheter som -helst gå ed, förklarande sig villigatt. underkasta sig det straff; lagen kuvde ådöma bonom för hans vägran, fick han slutligen afgifvasin vitnesberättelse, utan att förut ha svurit. Till beder för domaren blefvo icke tvångsmedel använda, hvilket han, tyvärr med stöd af lag, kunnat göra. — Möte om försvarsväsendets ordnande. hölls i Wexiö den 4 dennes och var särdeles talrikt.-besökt såväl af stadssom landtbor. Ea af inbjudarne, öfverste Wrangel, öppnade mötet med några välsagda ord, hvaruti redogjordes för anledningen till mötet genom att kasta en blick på den politiska situationen och framhålla både vår skyldighet och vår förmåga att värna vårt land. Sedan öfverste Wrangel. med acklamation blifvit utsedd till mötets ordförande, upplästes första öfverläggniogsfrågan, så lydande; Under törutsättning, att vårt lands fred och frihet, för att vara betryggade, kräfva skyddet at ett kraftigt nationalförsvar, och att vi för närvarande sakna ett sådant, frågas, om icke ett skyndsamt ordnande af vårt försvarsväsende på ett sätt som , tillfredsställande, betryggar vår sjelfständighet, må anses af tidsförhållandena oafvisligen påkalladt? Härpå erhöll lektor: Rundbäck. ordet och fram: höll huru tidsomständigheterna berättiga till dessa möten, huru vådliga vår tids annekteringspolitik och noninterventionspolitik hvar å sin sida fråmstått och huru solidariteten staterna emellan bärigenom blifvit tillintetgjord, vidare att den nuvarande tillgängliga försvarsmakten i vårt land är otillräcklig, att ingen annan verldsmakt är att lita på. att gäledes likgiltighet för försvarsväsendet vore icke ällenast klandervärd utan äfven vådlig, och föreslog derför ett svar af innehåil att mötet, som-anvser ett-skyndsamt ordnande af vårt. försvarsväsende på ett sätt, som tillfredsställande betryggar vår sjelfständighet, vara af tidsförhållandena oafvisligen påkalladt, och som med glädje förnummit att K. M:t är betävkt på att för näst sammanträdande riksdag framlägga förslag i frågan. uttalar den önskan att frågan måtte så snart som möjligt få en i allo lycklig lösning. iksdagsmannenp. Jörs. Persson från Sunnerbo ansåg att frågan borde Helt enkelt besvaras med ja, och kunde för ingen del förlika sig med det föreslagtia svaret, enär han ansåg, att häruti ge uttalad en opinion till förmån för K. M:ts ännu okända lagförslag. . Mot-denna åsigt uppträdde fåfängt lektor Rundbäck. dektor Liedholm och bär radshöfding Westmans. Vidare yttrade sig i frå gan bankdirektör Ekeroth, öfverste Cavallius och rädman Sjöqvist. . KN Vid framställd proposition ansågs ja öfvervägande för lektor Rundbäcks förslag till svar på frågan. a Dereiter företogs andra frågan så lydande: Bör icke vid försvarets ordnande den fordran oeftergifligen fasthållas, att värnepligten eller skyldighetenatt personligen bidraga till landets försvar skall, utan rätt till lega eller friköpning, under viss tid åligga hvarje vapenför och: oförvitlig svensk iman? Jöns Persson ville bifalla, men ej obetingadt, utan med vilkor att den stående armön afgår eller aflöses på ett eller annat sätt. Rundbäck fästade uppmärksamheten på att frågan rörde endast burävida rättigheten till lega eller friköpning borde fortfarande förefinnias, och påpekade-de stora :olägenheter, att icke säga orätton hvarmed en sådan rättighet alltid är förenad. ; Zz Vidare yttrade sig i frågan Jöns Persson;landssekter Hö:mberg och bankdirektör Ekeroth, hvarefter, på förslag åt Rundbäck, mötets svar blef i enligndt med frågan jakande. idare upplästes.: tredje frågan: Under förutsättning-att vår. försvarsstyrka skall, i enlighet-med 1867 års riksdags beslut, bestå af stam och beväring, frågas, om. det för våra förhållandenskan-anses olämpligt, att denindelta armen utgör nämnde stam? h Ekeroth uppdrog nu en historik öfver försvarsverkets uppkomst och utbildning intill närvarande tid och sökte visa det nuvarandes dlämplighet i alla afseenden; ville på sin höjd den indelta armens bibehållande såsom stam endast tills ett allmänt nationalförsvar hunnit blifva ordnadt. Rundbäck framhöll det preussiska systemets odräglighet och derjemte obehöflighet för ett land med så naturliga gränser som vårt, vidare det motbjudande i korskriptinonseller utlottningsystemet och äfven olämpligheten af värfvade trupper såsom stam; ådagalade genom officiella upp: gifter att i financielt hänseende den indelta soldaten vore att föredraga, enär intet land hade sin soldat för så billigt pris som Sverige; i 80cialt och sedligt hänseende vore den indelte sol daten likaså: att rekommendera; äfven i militär riskt .hänseende vore mycket som talade för hans bibehållande, a ; Jöns Persson ville att indelninsverket skulle afskaffas under loppet af t. x. 15 år och ersät tas med värfvade trupper såsom stäm bestående af-6,000 man befäl och :14,000 soldater; hvilkas underhåll borde jemnare än nu: förde!as: på . lan I dets innevånare. Holmberg och Westman sökte ådagalägga 0 Trättvisan af denna jemnare fördelning med af seende a nu bestående förhållanden. Jöns Persson uppträdde hu och menade att om I ;herrarne icke ville betänka orättvisan och med gifva lindring i roteringstungan, skulle den tic komma, och det kanske ganska snart, då allmo gen. skulle, vetavatt på annat,sätt skaffa sigrättvi TM RN AKT mmm AN alaren NNNIYstes