Aftonbladet – 7 januari 1871, sida 2

rande vitnesbörd. Coronern och juryn samlades inom slutna dörrar för att öfverlägge och allmänheten erhöll först tillträde då deras beslut afkonnades. Det dröjde icke länge Sjelfmördare.n I eniighet med antagen plägsed förordnade: om begrafning i tysthet, utan kyrkliga ceremonier. Begrafningsentrepenören lofvade att hafva allt i ordning redan samma natt. Ahörarne lemnade salen ifrigt samtalande Att det varit sjelfmord, med uppsåt begånget, tycktes ingen betvifla. Nejicke en enda. Till och r.ed mr Kene började vackla i sin öfvertygelee. Under det de skingrades hit och dit utåt getan, syntes plötsligt en ung man i presterlig drägt. Det var en broder till dön aflidne, pastor Henry William Ollivera. Han hade just nu anländt med bantåget. I så få ord som möjligt, meddelades honom af hans kusin Frank Greatorex och mr Kene några hastiga detaljer om den olyckliga tilldragelsen. Sjelf gjorde han det aidrig, sade presten allvarligt. Bede-— ty Bede Greatorex pärmade sig just nu de samtalande — huru kunde du tillåta att de fällde ett så ohyggligt utlåtande? Men mr Ollivera hade ännu ej hört allt. Likasom genom en tyst öfverenskommelse hade de ej genast talat om brefvet. Bede yttrade ej heller något derom. Må han blott efterhand erfara det värsta, tänkte han. Jag reser hem, sade Bede Greatorex, Om, ..n Stannar du ej här öfver denna natt?aforöt en af de öfriga i en ton ai förebråelse, Nej; jag måste tänka på min far, sva:ade Bo e allvarligt. Han plågas af ovisset, i afvaktan på vidare underrättelser.o De åtskildes. Bede Greatorex skyndade tt medhinna det till London afgående Van