Aftonbladet – 5 januari 1871, sida 2

åd af alla förnt icke I krigstjönst varande d än intill 40 års ålder, hvilka äro ogifta ellef r nklingar titan bafp, strömmat in under få-!b iorha först vader Iöppet af December Månad. d Je Vöro nemiligen kallade att inställa sig i t vå afdelvingar, den 10 och 20 December. in Det är med afseende a dessa uppbåd, eller j d ;gentligen det första af dem, gom jag kania iberopa mina egca iakttagelser till stöd förr ler tippgiften, att det här icke var fråga om lr n styrka på papperet, om dekreter utan li verkan och påföljd. I hvarje stad, hvarje f by, snart sagdt på hvarje väg och stig somjg man passerade under dagarne omkring denin 10 Decambor, såg man större och mindre trap: per af ået hyuppbådade manskapet rycka inji till de dem anvisade samlingsplatserna, der de s skulle utrustas och öfvas. Jag känner ickelj på siffran den styrka Bvarmed detta under: loppet af Decetiiber månad inkallade man, skap ökat de franska stridskrafterna, men jt antalet torde föga understiga de nu i fält ll stående armsrnas onmerär. Någon tid åt-!c går naturligtvis innan dessa nya uppbåd blifva g färdiga att skickas i fält, men det börihågls kominas, att allt detta manskap redat ifrån lr första ögonblicket af fepublikens pröklame1 rande deltagit i hationalgardesexercisen i sina hemorter och således alldeles icke kommer till depoterna och öfningsläzren så rått i militä-t riskt hänseende som de nyiokallade rekiyter som jag vid min ankoiiist till Frankrike såg i Eyca och på andra ställen erhålla sin första öfning. Stora svårigheter möta naturligtvis de ny-! inkal!ade truppernas utrustning och isynnerbet deras förseende med tidsenliga vapen; : men det lidar icke något tvifvel att då detj lyckats nationaltörsvarsregeringen att, under : en period då allt var kaos, då ännu ingentiog var ordnadt utan allt måste skapas nytt, ställa på benen fullt rustads och ekiperadel de trupper, som nu befinna sig i fält, skall det låta sig göra med jemförelsevis större lätthet att ätrusta de nya uppbåden. Man har nemligen nu haft tid icke blott att från främmande länder införskaffa de vapenförråder, som kunnat öfverkommas, utan män har på den senaste tiden satt privatindtstrien i bela det icke ocktiperade Frankrike i verksamhet för att förse armen med dess behof af vapen och utredningspersedlar. Så t. ex. äro alla fabriker cch verkstäder, som sysselsätta sig med förarbetning af jern och andra metaller, för närvarande nästan uteslutande upptagna af vapenbeställningar. Det har gått åt mycken tid, paturligtvis, att ordna sig för sådana nya tillverkningar och för anskaffning af de dertill nödiga redskap och maskiner; men numera, då dessa förberedelser äro undanstökade, torde man snart vara i stånd att fylla behofven, vore de än aldrig så stora. Således, medan de i fält stående tyska ar. möerna redan nu fiona sig nödsakade att hålla sig strängt på defensiven och torde ha svårt nog att draga till sig de förstärkningar, som behöfvas för att ersätta de förlaster, som striderna, sjukdomarne och kölden förorsaka, vinna de emot dem opererande franska armåerna dagligen i styrka såväl genam ökad krigsvana och öfning som genom den ymniga tillgång på förstärknirgsmanskap som de under December månad inkallade nya uppbåden erbjuda. Det fianes följaktligen, enligt min lifliga öfvertygeise, de bästa förhoppningar att, om Paris kan hålla sig ännu några veckor, det j2mnvigtsförbål!ande, rom unter de senare dagarne synes ha törefunnits meilan de i Frankrikes provinser mot hvarandra omr armeerna, blir rubbadt, och detta till fransmännens. fördel. Det är mer än sannolikt att i sådant fall någon eller några af de tyska armeerna, komma att drabbas af ett allvarsamt nederlag. Derigenom skulle cerkeringshären kring Paris bli försatt i en ytterst kritisk belägenhet, och en afgörande vändning af händelserna vara att motse. Men bör föröfrigt icke förbise den fördel fransmännen ega i den omständigheten, att de befinna sig I eget land, nära sina bjelpI medel och bland en vänskapligt sinnad befolkning. När bladet vänder sig, skall derna fördel blifva af ännu större betydenbet och tyskarne skola då få att kämpa icke blott emot de nu i fält stående franska armeerna, utan äfven mot den förbittrade befolkningen i de provinser, genom hvilka deras återtåg måste gå, och hvilka just äro de, som bittrast känt bördorna at invasionen och varit mest hemsökta af de tyska truppernas rofferier och våidsambeter. En mäktigt bidragande orsak dertill, att man kan med temlig trygghet motse en för fransmännen gyonsam vändning ef krigshändelserna, om blott Paris kan bereda dem ännu ett tre å fyra veckors rådrum för att slå det slag, som nu botar den tyska invasionshären, ligger deri, att för det närvarande hvarje tauke på en eftergift är för den allmänna föreställningen i Frankrike fullkomIligt fremmande. Det har redan här ofvan blifvit antydt, att jag icke vågar uttala en mening om hurn härmed kan gå om Paris faller, och att jag icke heller tror att någon är i stånd att nu säga hvad inflytande denna katastrof skulle komma att utöfva på sinnesstämniogen; men för det närvarande betraktas det fortsatta motståndet såsom en så na. torlig och gifven sak, att det icke faller någon menniska in att ifrågasätta, att icke Frankrike bör försvara sig. Att hafva hos folket ingjatit och vidmakthållit en sådan anda är icke den minsta af nationalförsvarsregeringens förtjenster. Ur Riksdagsredogörelse. I ett bref af den 2 Januari från Lindesberg till Nerikes ATJl.L. 2. I mn Ad ammas