— Dramatiska teatern har återupptagit det bekanta stycket Richelieus första vapenbragd af Bayard och Damanoir, hvilken gafs här första gången 1842 med Emelie Högqvist uti den 15-årige Richelieas roll och som sedermera spelades 1855, då fru Hedin utförde nämnde parti, på hvars återgifvande hela stycket beror. Det har nu öfvertasgits af fröken Gurli Åberg, som här verkligen är förträfflig och tillvinner sig lifligt bifall äfven af dem, som minnas hennes föregångerskor i rollen. Det är ett naturligt bebag, en friskbet och en abandon i hennes framställning af den unge lättsinnige hertigens första ljät på hofvets bana, som utan tvifvel gör denna framställning till det yppersta hon bittilis producerat på scenen. Hon sekunderas väl af hr Fredrikson såsom chevalier de Matignon samt af br och fru K. Almlöf som baron och baronessa de Bellechasse. Fröken Bock står i framställningen af den aristokratiskt högdragna hertiginnan de Noailles alltför låvgt efter fiu Eriksson, som senast innehade denna roll. Frökvarne Jansson och Rylander ha mindre betydande, men dock rätt kinkiga och icke så särdeles tacksarama roller såsom Diane de Noailles och fröken de Noc6, men deras företeelse är behaglig och de föra sig väloch oklanderligt; måhända ha dessa franska damer dock en något väl naiv och oskyldig air för den hofatmosfer, hvari de med själ och hjerta lefva och röra sig.