Aftonbladet – 3 januari 1871, sida 1

wtvDInggatanv ineängen från denegatan) ä Norrredaktionsangelägenheter kl. 9—10 t. m.). -— ids-tryckeriet, Mauxbrogatrav AB 3.) STOCKHOLM den 3 Jan. 1871. Det var i dag konferensen skulle sammanträda i London. Den har dock, efter senare underrättelser, bliivit uppskjuten på några lagar, för att gitva Frankrikes fullmättig sid att aolända. Regeringen för nationaltörsvaret har nu neoligen övervunnit sin tyeksamhet och, på Englands och Österrikes ifnga föreställningar, beslutit att deitaga i de internationella törhandlingarne i London. Det var, som bekant, först fråga om att bon der skuile representeras af Thiers; men hon tyczes nu ha bestämt sig tör Jules Favre, och honom ensam. Det är underbandlingarne om iejdebref för honom att lemna Paris som vållat dröjsmålet med konferensens sammanträde. Skulle Jules Favre ej inom några dagar hinna avlävda tros det att Frankrikes charg6 T-ffaires i London br Tissot skall tillsvidare intaga hans plats. Kon:erensen skulle, som man erinrar sig, endast befatta sig med Svarta-hafs-frågan. (Ivarje snoan diskossion, förklarade Preussen, skulle ha till följd att dess ombud gevast adägsnade sig från dess sammanträden. Meno man har redan sett antydninger äfven . preussiska officiösa tid r att Luxemrourg-frågan möjligen äfven skulle kunna xomma att dreg.g8 inör denna internatioella domstol, och 1 ågar sig nu, om det skall vara möjligt 2 ana församling af liplomater iakttaga fullständig tystnad om jen fråza som sväfvar på allas läppar och tigger på djupet af alla sinne: frågan melan Frankrike och Tyskland, Låter det tänka ig att representanterna för två krigförande ankter skola kunna mötas vid det gröna bordet utan att vexia ett ord om det som dock ligger dem närmast om hjertat? Man -koile dav, säger Neue Freie Presse, haskaålssvelet af europeiska diplomater som mötas för att bilägga en fråga som kunde leda till att krig, på samma gåva de sorgtälligt undvika att med det minsta ord vidröra den såga, för hvars skull två stora folk nu i månader bekrigat hvaragd:, tusentals offer fallit för att draga med sig ytterligare tusenin ull skuggornas rike. Oct alia dessa makter som hittills i detta krig fört ordet, de skola söka besvärja det kommande kriget, a tnorera det nuvarands. Det vore den oya diplomatiens allranyaste trium.!. Enligt P2Iadependance skall man ej heller i Loudons :plo:watiska kretsar tro på möjligheen af tt sådent krioggående sf ögonblickets iaest srännavde fråga. Man skall tväston vara fvertyzad att de neutrala makterna skola gagna det första tillfälle som under ;örrandlingarnes gång erbjuder sig till att göre tt nytt försök i fredens intresse, Preussen vå verkställa sitt hot eller ej. Den senaste omgastaltningen af sakernes ;rdniog i Tyskland, som medrört så väsent:ga förändringar i Pragfredens bestämmeler, har gjort det nödvändigt för grefve Bissarck att till den andra varten i dett förIrag, Österike, afgifva några ureäktande förslaringar. Hsn har gjort det i en not till aordtyska sändsbudet i Wien hr voo Schweiaitz, der han söker visa de orsaker som :öranledt Mainlinieng öfverskridande och upprättandet af ett nytt tyskt förbucd, och uttrycker sin önskan att det goda förståndet aed Österrike ej af denna lilla modifikation i fördraget skall rubbas. Sedan han talat om de : följd al Pragfreder ingångna fördragen ned sydstaterna och tullföreningen, fortsäter förbusndeskanslern: Det låg utom mensklig ve äkning att dessa inrättningar, nader påsycknipgen af den mäktiga utveckling hvarill ett oväntadt franskt anfall kallade den yska npationalkänslar, skulle fiona sia a datving i de nu föreliggande författningsördragen och upsrättandet af ett pytt tyskt örbund. Det kande ej vara Nordtysklands sak att känna eller atvisa denna af oss ej framkallade, utan ur det tyska tolkets histo: ia och anda framgångna utveckling. Afven den kejseriig-kongliga regeringen i ÖsterrikeUngern väntar och fordrar ej — derox äro i förvissade — att Pragfredens bestämnelser skola försvåra de tyska grannländer428 utveckling. — Dst förestående tillfredsställandet af det tyska folkets nationsla sträfvanden och behof skall gifva Tysklands ytterligsre utveckliog en stadga och en sägerhet som af hela Earopa och isynnerhet af Tysklands grannländer skall kunna helsas seke alienast utan oro, utån äfven med tillredsställelse. Den obämmade utvecklingen af de materiella intressen som med så mångfaldiga trådår förbinda länder och folk skall vå: våra poiitiska förbällanden utöfva ett välgörande inflytande. Tygstland och Österrike-Uagern, skola, vi kunna med tillföreigt horpas det, med känslor af ömsesidig väl. vija blicka på hvarandra och räcka hvarandra händerna till berrämnjanda af båda länieran3 välsärd och trefnad G:etve Boust, som förstår konsten att hålla gl mini elakt spel, skall på d:naa af idel kärlek och vänskap genomtränada not svarat isin mast förvindliga toa Sjalfva ordalydelsea at hans svar är dock änvu ej bekant. Utsigteraa till en förändring i den smerikanska tullagstiftvingen, som uyligen sågo !ofvande ut, synas ej under donna kongresssession vilja realisera sig. Majaritetea i finanskomitån (committee af the ways and meaus), som -äro protektionister, ha, skriver en korrespondent till Times, törklsrat, ati de -j ander denna session vilja inkomma med aägot förslag till tulltsxa Man tänker i zomiten begrafva all: motionar till förändringar i liberal riktning i handelslagstiftningen. Anhängarne af de höga skydistullarue skola på detta sätt möjligen kunna hindra refor.nen ander denna session, men näppeligen, säger korrespondenten, under dena nästa. Negern :J. H. Reaney tog den 12 Dec. sitt ioträde i koogressen som revresentsnt för Syd-Caroiina efter den bekanio Wi santa AÄtatevnan fll nod