relser ban företagit. Men hvad vi icke med tystpad kunna förbigå är våra truppers goda hållning. fasthet och energi. Om man skulle göra rättvisa mot alla som visat patriotisk org ere måste man uppräkna alla käreroa. Det skaiti dock icke Ofverräska pågon, om vi först och främst nämna våra mearivsoldater, som höjjde sig med ära och riktade sitt artilleri med underbar precision och verksamhet. Marinpinfanteriets 2.a marschbataljon, som koramenderas af La Broue och ådrog sig så stor uppmärksamhet i det första slaget vid Amiens, aflade nya bevis på sitt mod och sin energi. Jä: I garne, infanteriet och flere bataljoner mobiigardister visade sig värdiga att kämpa vid sidan af dessa gamla trupper, och oaktadt biand dem flera exempel på svaghet förekommo, kunna vi tillägga dem anIdel i de vunna segrarne. Hurn ringa vår; förlust än är, när man jemför deu med fiendens och tänker på stridens betydelse, är den dock sorglig pog Flere högre otficerare sårades eller stupade, och vi ba 200 döda och 800 sårade. Vi ha allt skäl att tro, det preussarnes förlust är minst dubbelt Åså stor. Vi öka icke den kommenderande genelralens rykte för tapperhet, när vi meddela att ban ständigt visade sig på de mest hotade punkterna och att han fick en häst skjuten under sig Fiendens kulor skonade honom lyckligtvis, och det är vårt innerliga bopp att ban segerrikt skall trotsa 8 till dess han fullständigt löst sin ärofulla uppgift. IE Set Det senaste utfallet. Times korrespondent: vid det sachsiska högqvertet meddelar i ett bref från Le Vert galant af den 22 Dec. en liflig skildrin g af fransmännens utfall och striden vid Le Bourget den 21 i ssmma månad. Redan den 20 hade man — skrifver han — från den tyska sidan förmärkt, att starka franska truppmassor deboucherade från fästet Rosny. En del af dem ryckte fram och vexlade skott med de sachsiska förposterna vid Raincy. Tält blefvo uppslagna utanför fästena, i hvilka de franieka trupperna lägrade sig. Sachsarne höllo i sin ställning från Gonesse till Sevran och wirtembergarne vid Champs och Noisy le grand skarpt utkik på f:ansmännen. Man antog i det tyska högqvarteret, att fienden skulle försöka att bemäktiga sig vägen till Lille och de förråd af Ng Apr som här blifvit uppställda några dagar förut, och om hvilkas tillvaro f.ansmännen på ett eller annat sätt hade fått kunskap. Då natten närmade sig, tände fransmännen sina bivuakeldar. De tyska förposterna vågade icke tända någon eld, emedan de icke voro betäckta af fästningsverk, och derför att de genom att röja sin ställning skulle utsätta sig för att bli öfverösta både med granater och chassepotkulor. Under hela den kalla och mörka natten mäsie tyskarne företaga sina marscher för att besätta de punkter, från hvilka de ämnade slå tillbaka det väntade utfallet. Kavalleri, infanteri och artilleri med otaliga ammunitionsoch trossvagnar rörde sig framåt på alla vägar vid det matta skenet af lyktor, som utsattes i rät linie med vägen. Manskapet var det oaktadt muntert och förnöj-j samt trots den tröttande marschen i den mörka natten. Morgonen bröt fram kall och dimuig; en isande nordanvind trängde genom ben och märg. KL 14 8 på morgonen dep 21 lossades det första kanonskottet, På samma gårg började Fort du Nord och Fort de Est bombardera den från föregående strider bekanta byn Bourget. Fästet Anbervillers följde efter med en långsammare eld, och snart läto äfven Nogent, Rosay och Mont Avron höra sin tordönsstämma. ÄAtmosferen var tjock, och hvarje skott flög ut ur kanopmynningen likt en eldkula, som straxt : försvarn såsom flamma och betecknade sin ! bana genom en tät rökstrimma, hvilken först försvann, när projektilen exploderat. Tyskarne svarade med sina batterier vid Aulnay och ; Bourget; straxt derefter hördes också en lif. , lig gevärseld i riktning mot Boarget. En fransk divisiop, som hade ryckt fram mot byn, mottogs af det preussiska gardet. Vid Raincy nederhölls en sn:bb eld mellan franSKa och sachsiska batterier. Kl. fram emot 10 uppstod en paus i striden; kl. 11 började fältartilleriet från ömse sidor en mycket häftig strid. Fransmännen hade framskjutit sina batterier till skogen vid Bondy och Drancy. Det preussiska gardesartilleriet upptog striden, och i flere timmar hördes en förfärlig kanonad; på båda sidorna sköts med stor noggrannhet och svabbhet. Flere gånger hände det, att batterierna sköto samtidigt på ömse sidor, så att flamman likt en blixt upplyste hela den mellanliggande stridsplatsen. Det var ett storartadt och beundransvärdt skådespel; förlusterna på begge hållen voro jemtörelsevis ringa. De franska batteerna vid Bondy sköto mest mot Lorein och Anlnay, men ett af dem kastade emellanåt iiven granater öfver till Livryj och Le Vert galant, der det sachsiska högqvarteret är. På jernvägslinien mellan Paris och Drancy yckte fransmännen äfven fram med bepansrade banvagvar och kulsprator; de sistnämnde visade sig mycket verksamma. Och hvad det frenska infanteriet -under tiden? Några gräfde upp potates utanför de tyska sanonernas skottvidd; blott vid Bourget voro jågra få bataljonur engagerade; för öfrigt stod n stor mängd mfanteri och kavalleri i reerv. Klockan omkring 12 på middagen ade det lyckats fransmännen att geom sin fortsetta och häftiga eld drifva det öreussiska gardet tillbaka från Bourget ch besätta en del af byn. Det såg till och ped ut som de hade fått vägen till Lille i itt våld norr om Bourget, hvilket dock de yska generalerna sedermora förnekade. Vid denna tid var gavärseldens smattrande, kanonernas dofva dån och kulsprutornas rassande så förfärligt och lågor och rök till den grad utbredda öfver terrängen vid Bourget, itt det måste förefalla omöjligt af någondera parten att hålla sig qvar i byn. Gardet tred såsom alltid på ett lysande sätt. Det irefs ett ögonblick tillbaka, men gick fram gen. Tjugu officerare föllo döde eller sårade, nen det lyckades gardet likväl slotligen att ter besätta Bourget. Kl. 1 anföllo fransnänpnpen vid Ohelles sachsarne just i det gonblick, då striden var hetast vid Bonrget. Je franska trupperna visade sig plötsligt id Vilia Evrard och Msison blanche ovh astade tyskarne ut ur dessa byar, Först på de ftonen ki. 6, då ätridga redan en längre tid ) fstannat, äfverromplade sachsarne plötsligt )? faison blanehe och togo der 6 franska offi. !Ö erare och 46 man till fånga. Vid Villaj?? ivrard utspann sig emellertid i mörkret en be lodig strid, i hvilken sachsarne förlorade 1C0 fficer och 30 man, utan att dock kunna be. ) 5 väktiga sig byn. Den 22;förnyades striden ne ke, Sedandess ha fransmännen kamperat h skygd af fästena; sachsarne och gardet I ållas ständigt under vapen. NV CR kr fn IR FÅ