Ur TCA fs st PR EE a SER PE SE i pationalgardet, har varit erbjuden grad de; — men räknar för ära nog att tjena republiken. Tillägg den 19:e: Allt beredes för ett stort utfall, hvarom I väl snart fån spörja: Vive la France! . ERIGET. Den starka kölden, som under de senare dagarne rädt äfven i norra och mellersta Frankrike, har ej afbrutit krigsoperationerna. Utanför Paris började de preussiska batterierna i torsdags direkt beskjuta fästena Nogent, Rosny och Noisy på östra fronten. Afven under fredagen fortfor bombardementet, men var då svagare. Hur hett det varit, kan slutas deraf, att preussiska eldgapen under båda dagarna kastat ej mindre än 12000 projektiler. Trochu arbetar emellertid oupphörligt på att med nya verk möta fiendens eld. Så har han under de senaste dagarna utanför fort Aubervilliers, en af de mest hotade punkterna, och emellan byarna Drancy, Courneuve och det bekanta Le Bourget låtit uppföra 6 nya batterier för att stärka sin nordöstra front. Vägen till Lille och borra Frankrike går här fram mellan och igenom dessa byar. På krigsteatern i vester och norr ha under de senaste dagarne endast smärre strider förefallit. Några större dimensioner ha blott de fäktniogar haft, som egt rum straxt vester om Rouen mellan den af Mantenuffel i denna stad qvarlemnade styrkan af fem bataljoner och en frausk afdelning, som under general Roy avryckt på venstra Seivestranden till Grande Couronne, en omkring 1 mil söder om Rouen belägen köping. Denna franska afdelning, som i den tyska berättelsen säges varit starkare än den preussiska, hade den 30 tagit de preussiska förpostställningarne vid La Bouille och Chateau Raoul ungefär en fjerdedels mil vester om Grande Couronrie, och liksom denna äfven belägna vid Seine. Dagen derpå, nyårsaftonen, hade dock den sög garnisonen i Rouen ryckt ut och astat den franska styrkan tillbaka i det befästade slottet Robert le Diable, som af preussarne stormats. Så berättar åtminstone general Manteuffels rapport. I sydost, i närheten af Belfort, stunda allvarsamma händelser. Telegrafen har unler de senaste dagarne berättat om starka trupptransporter från Lyon norrat: Det är roligen en afdelning af dessa trupper, som, enligt vårt Augsborgtelegram i dag, ifrån 5t Hippolyte vid Doubs, ej långt ifrån schweiviska gränsen, i lördags marscherade på det straxt nordost derom belägna Pont de Roide, sydligenå aWigt att från-sydost falla den yr ska belägringshären i ryggen och undsätta Belfort. General Treskow, som för befälet atanför denna fästning, har insett faran och fver Delle, en stad några mil sydost om Belfort, skyndat fransmännen till mötes. Man väntade en sammandrabbning vid Heriman;ourt, en by ungefär midtemellan Delle och Pont de Roide. Slaget vid Pont Noyelles. Om terrängen der slaget stod skrifver Neue reie Presses militärförfattare den 26 Dec.: Den ställning, i hvilken general Faidherbe fvaktade Manteuffels anfall, ligger på båda idorna om den från Amiens till Albert föande vägen samt på venstra stranden af Tallue-an, som en balf mil söder om chaussron vid Daours och. Veequemont utfaller i somme. Positionen bildas sålunda af höjlerna på venstra stranden af Hallue-ån, som ro 329, 369, 376 och 185 fot höga, medan e på högra stranden befintliga kullarne, från vilka preussarne inledde och understödde itt anfall, endast uppnå 320, 160 och 215 ots höjd. Framför den ej synnerligt beäckta och endast sparsamt dl skog beoxna frapska ställningen lega i sjelfya Ialluedalen, och till största delen der de öfer ån gående vägarne hinna denna, en mängd märre orter, hvilka, från norr till söder räkadt, bära nammen Contay, Beaucourt, Baelincourt, Montigny, Frechencourt, Querrieox, ontNoyelles. Bussy, Daours och Vecgqnue-, Ont, hanssn från Amiens till Albert öfergår Hallue mellan Querrievx -och Pont rayelles och uppnår derefter vid byn Laoussay den der 376 fot höga centern af den ranska ställvingen. Denna punkt utgjorde yckeln till positionen, och byarne Querrieux ch Pont Noyelles bildade sålunda vägen till ensamma. Jemte hufvudpositionen voro dock fven de ofvannämnda i Halloedalen belägna rterna, såsom avenuer till densamma, be: atta af fransmännen, och om dem synes den gentliga striden ha vändt sig. Uppställnin-! en var af fransmännen väl vald. Höjdernal å venstra stranden af Hallue dominera dem å den högra och terrängen, hvaröfver den reussiska anmarschen måste gå, är Öppen tertågsvägen till Albert gär bakom midten F ställningen, och slutligen voro äfven flygune temligen skyddade för en kringgående örelse, ty venstra flygeln stödde sig på bomiIger ch den högra kunde Mantenffel ej kringgå; Mramt han ej vill blötta sip egen återtågsäg. Om resultaterra af slaget yttrar samme rfattare: Den taktiska segern tillhör sålunda ostrigt preossarne, ehuru den omständigheten t Faidherbes förföljande först deb25 kunde retagas torde bevisa att Manteoffels arme ch dess taktiska sammanhang betydligt Jliit genom slaget. Å andra sidan är den anska nordarmåns existeps i ogh för sig af ög strategisk betydelse, ty hon fordrar de.cherandet mot norden af två prevssiska MO nTuRa sarcues eJ Kunna komma till go vid den atgörande drabbningen: söder ler vester om Paris; Faidhorbe har dessom handlat mycket klokt, då han ej den k förnyade striden och sålnnda räddade aren från en katastrof, Han barfuollkomligt Mt sin: uppgift; en undsättning af Paris inde väl iogen vänta af honom. Det beokliga för tyskarne i norra Frankrike beår väl mest deri, att man ej kan följa fransännen utan att blötta ryggen på cerneringsopperna utanför norra fronten af Paris. essutom ligga der starka fästningar, såsom ras, Lille, Douai och Valenciennes, som nu alltjemt befinna sig ifransmännens hänr, tt EPA KH rt RR NO DO FL AA JD RR RN Rs