Aftonbladet – 31 december 1870, sida 3

karg; ms käpteben bar haft ett slaganfall och mrs Groom har rest till eh systarbon, som ligger sjuk någonstädes. Det är slitsammans verkligt bedröfligt. Nej, det är odrägligt, sade miss Lovell häftigt ; öfvertygad om att ben hade funnit det rätta uttrycket för så beklagliga förhållanden, gick hob hela dagön al doch an i häset, förklarande att alltsammans var odrägligt, tills slutligen lady John med mycken skärcpa i rösten frågade hvad plilla Georgie menade?, — en fråga, som ledde till en allvarsam uppmaning att nyttja det rätta ordet; hvarefter miss Georgle ned mäuleh min kröp upp i en galöngssoffa och sög få chokoladastiljer, hvaraf hennes vänliga kösin skicat henre ett nytt förråd vid ankomsten til Paris. Det hade börjat regra och aftonen blef mulen och tung. Aila stapnade inomhus; lady John, professor Smitb, mrs Barton och mr Enfield spelade whist. Miss Gray läste, Silvia ville icke prata och Georgie lemnades åt sin chokolad och sina tankar. Dessa vöro aldrig synnerligt omveklande, och hon bede änea icke lyckats rycka dem ur det tillstånd af odräglighet, hvari de straxt på morgonen hade fastnat, då en ljus id gick upp för berne. Mr Erfield hade förklarat att mr Meredith skulle resa nästa dag, klockan half fyra på eftermiddagen, och tog för afgjordt att han då ämnade anträda ressn till Åmevka. xsHverför skulle ej miss Meredith få vta detta? tänkte miss Georgie. Hon ble naturligtvis alldeles desperat, men det är oräv. emot Charles att låta honom resa utan att 1 taga afsked, och vill ingen annan underrätta henne, så gör jag det sjelf. Om fetta beslut ej egde någon annan förtjenst, så lofvade det åtminstone Georgie någontipg litvande, och bon dröjde icke att bringa det i verkställighet, visligen afhållande sig från att meddela saken åt lady John, Gorgie lemnade helt tyst salongen och var just på väg uppför trappar, småskrattande sin plan, då hon mötte mrs Green, Någöntirg i miss Lövells ävsigte måtte varnat