Aftonbladet – 31 december 1870, sida 3

Hon befinner sig sofvande.s Gör hon det?. atbrast den förra helt förtjust; den stackars, goda vänren! O! hur glad pi skall bli, då hon åter tillfrisknar. Ganska ärligt medgaf mrs Green att hon så skulle blifva. Hon var i verkligheten så utpinad af vattvak ech kinkigt lynne hos patienten att till och med de lysande förhoppningar som förespeglades hebne af iniss Meredithg testamente hade förlorat sin dragningskraft genom det lidande som de kostade hecne. Hennes nuvarande plåga var mäktigare än det framtida goda. Jaså, hon har tagit ett opiat! fortfor mrs Bartov. Jeg förmodar att doktor Landais bar ordinerat det? Jag tror visst att han är en mycket skicklig läkare. Ett opiat! hm! — det var likväl bögst eget! Skulle ni tillstyrkt opiat, mrs Grieen?, Ja, Get skulle jag visst, svarade den stackars sällskapedemen; det är en sådan lindring att jå komma ut en sturd! tillade hon cch drog djupt efter andan. Vet miss Meredith att mr Charles skall resa bort?, frågade mrs Barton. M:s Green studsade och Georgie utbrast: Nå, min Gud! skall nu också ben resa? Det blir allt mera odrägligt! j Ja, mr Meredith far till Amerika, återtog mrs Barton, förtjust öfver att hafva en såden nyhet att berätta. Han reser dit som civilingeniör på tre år, tror jag. Han skah få, jag vet ej rätt kura många tusen om året, men om det är pund eller dollars, det kan jag verkligen inte påminna mig.. pJag tror ait jag ej skall tala om detta ännu för miss Meredith, yttrade mrs Green med en viss oro; känske skulle hon inte tåla vid en sådan underrättelse. Men hvarför 1eser han? frågade miss Tovell undrande; det skulle jag just vilja vete.n Jo, han lär ha gått i någon slags borgen för den svckars monsienr de IEpine, som har blifvit å olycklig,, sade mrs Barton hemlighetsfollt; ech derför reser har hela den långa vägen för att få pengår, Den s kc