Aftonbladet – 30 december 1870, sida 3

TI Ae på Wormsö. Befälhafvaren och besättningen bade lidit ofantligt af köld. Rättelse. I Stockholm, icke i Hudiksvall är det lastångfartygsaktiebolag bildadt, som redan, enligt hvad i gär meddelades, gått i författving om byggandet af en ny lastångare. Kommerskollegiets und. berättelse langående fabriker och manufakturer !i riket år 1869 bar nyligen utkommit. Ur densamma skola vi meddela det väsentligaste, dervid vi tillåtas erinra derom, att kollegiets berättelse grundar sig på de resp. näringsidkarnes egna uppgifter. Först och främst gifver berättelsen vid I handen, att fabriksoch manufakturnärinI garnes sammanlagda tillverkningsvärde, som år 1867 utgjorde 79,179,000 rdr), men nedgick året derpå till 77,300,000 rdr, har under 1869 ökats till 82,320,000 rdr. Detta resultat är särdeles tillfredsställande utom för motståndarne till frihandelssystemet och franska traktaten af 1865. De drogo nemligen icke i betänkande att med den orubbligaste tillförsigt profetera den svenska industriens totala undergång, och att början dermed skulle ske redan 1866. Men de ha icke blifvit sannspådda. Under året 1865, då den olycksdigra franska traktaten änauv icke hade kunnat inverka på den svenska industrien, uppgick tillverkningsvärdet till 75,810,000 rdr; men året derpå då det stora eländet ovilkorligen skulle börja — ja, då ökades tillverkningsvärdet till — 83,748,000 rdr, och utgjorde för 1869 icke mindre än 62 mill:r rdr högre belopp än 1865. Emellertid torde val knappast behöfva framhållas, att i ett land der den vida öfvervägande delen af befolkningen egnar sig åt landtbraket och derföre är af skördarnes regultat högst väsentligt beroende, måste fluktuationer i de särskilda fabriksoch manafaktorgrenarnes tillverkniog stundom inioträffa, enär den naturligen rättas efter afvämnares förmåga för tillfället att köpa mer eller mindre, en omständighet som producenterna, om de äro uppmärksamma på den ekonomiska . ställningen i allmänhet, måste taga hänsyn till. Eriorar man sig nu att skörden 1867 och 1868 utföll särdeles ogynnsamt, hvadan också spanmål nämnde år infördes för ett värde af nära 53 millioner rdr, så är det påtagligt att ganska många, hvars ekonomiska ställning blifvit tillbakasatt genom de svaga skördarnes menliga följder, skulle minska eller alideles upphöra med inköpen företrädesvis af sådana artiklar hvilkas anskaffande icke! är absolut nödvändigt. Det är dock klart at verkningarne af denna inskränkningicke gena st : inflaera på tillverkningen; men då producenterna erfara att deras fabrikater icke få så! snabb afgång som förut, så minska de sin: uilverkning för att undvika olägenheterna af för stora upplag. Det är tvifvelsutan af dessa skäl, som tillverkningen af kläden, samt af helylle ochj blandade väfnader snccessivt under åren j 1867—69 minskats. Tillverkningsvärdet för dessa artiklar har också nedgått från! 10,072,000 rår 1867, till 9,617,000 rdr 1868 och vidare till 8,333,000 rdr 1869. Deremot har tillverkningen af två vida!. mera utbredda nödvändighetsartiklar ganska betydligt ökats under 1869, mot under de begge näst föregående åren — nemligen bomullsväfoader (tillverkade å fabriker) och bomullsgarn. Af den förstnämnda artikeln tilli verkades 31,109,000 fot 1867, 37,765.000:: fot 1868, men 43,870,000 fot 1869, uppskattade 1 i värde till resp. 4,700,000 rdr, 4,912.000 rdr och -5,745.000 rdr. Under året 1865 :: tillverkades —20,374,000 fot värderade till! 4,282,000 rdr. s Bomullsgarnstillverkningen utgjorde 1867:1. 9,853,000 skålp., 1868: 10,116.000 skålpund och 1869 10,289 000 skålp., i värde uppskat1 tade till resp. 12,107,000 rdr, 10,782,000 rdr! och 12,516,000 rdr. Tillverkningen 1865 ut-;s gjorde endast 5,016,000 skålp., värda 8,742,000 i i l l ( j rdr. Det är måhända mer än en hypotes om man skalle säga, att den ökade tiliverkningen af bomulisväfnsader och bomullsgarn eger något sammanhang med, eller verkat å den ofvananförda minskningen i klädesoch ylleväfnadsfabrikationen. Äfven sockeraffineringsverkens fabrikation s har under året 1869 öfverstigit de föregå-E ende årens, båds i qvantitet och tillverk4 ningsvärde.. 1867 tillverkades 30,150,000 vt skålp. socker och 5819,000 skålpund sirus rn med värde af 13,186 000 rår. 1868:30,772,000 1 skålp. socker. och 4.912,000 skälp. sirup ined1 värde af 13,375,000 rdr och 1869:32,147,000 a skålp. socker och 5,511,000 skälp. sirap med 1 värde af 14,266.,000 rdr, hvilket belopp är det! högsta som hittills något år förekommit. l Härvid tillåta vi oss särskildt omnämna i det märkliga förhållande att införsel af sirupt äfven under nyss anförda år varit högst be-s tydlig, nemligen resp. 5,133,000 skälpund,n 4,975,000 skålp. och 7,342,000 skålpund. Dåd af tullspecialerna inhemtas att en ganska be-jl tydande del af denna sicup införts af deld större sockerbruksbolagen, och då vidare atd kommerskollegiets tabeller inhemtas, det till-k verkningen at raffineradt socker ökats i större; proportion än sirupstillverkningen, så måste li man deraf draga den slutsats att genom ökad d teknisk skicklighet vid raffineringen, vinness ou af lika qvantitet råsocker mera rattine-s radt socker, men följaktligen mindre siruph än förr. s Landskrona sockerbrnk har lemnat sär-fi skild uppgift å sin hvitbetssockertillverkningp utgörande 1,544 900 skålp. raffineradt socker b med värde at 618800 rdr och 800,000 skålp,S sirup med värde af 16.000 rdr: Gm man an la tager att tör ästadkoomande af nämndaln qvaotum raffineradtsockererfordrats 1,853 000 1: skälp. råsocker ( 80 proc.) och att detih icke producerats inom landst, utan hade importerats af Landskrona sockerbruk, så hade atförsel:u!len derå, hvilken kommit statsver-i ket tillgodo, utgjort å 8 öre pr skålpund,h 148,200 rdr rmt, hvilken summa utgör det)e premium som staten tilldelat nämndefabriks derföre att den tillverkar socker af hvit-g betor. d Tobaksfabrikernas tillverkning har bådeli i afseende på qvantitet och uppgifvet värdels! ökats under de tre-sistförflntna åren: frånk 7,709.000 skålp., värda 5,933,000 rdr, 1867,J till 8,268,000 Skäl värda 6,129,000 rdr,u 1868, och vidare till 3,576,000 skålp., värda t: 6,220,000 rdr, 1869. VESA u