Aftonbladet – 30 december 1870, sida 3

fö TTR ;ningsarbetet kom raskt i gång, och man lyc kades härigenom rädda hela arkivet frå förstörelse, men deremot blefvo alla pulpe terna i expeditionslokalen kolade och all der förvarade papper — hvaribland dock ing af vigt förefoonos — gingo upp i rök. När gränsande lokaler blefvo nästan alldeles oska dade. Man förmodar, att elden uppkommi derigenom, att något brinnande föremål blif vit af ovarsamhet kastadt i en papperskorg — Internationella myntfrågan. Igår dagens Posttidning läses: I myntkomiterade betänkande redogöres för, hurusom redan de 131 Juli 1867 mellan dertill utsedda ombu: från de franska och österrikiska regeringarn len preliminär öfverenskommelse afslöts, en. ligt hvilken Österrike under vissa vilko skulle ansluta sig till myntkonventionen a den 23 December 1865 mellan Frankrike Belgien, Schweiz! och Italien. Denna öfverenskommelse, som var ämnad att träda ; kraft den 1 Januari 1870, har sedermera icke blifvit ratificerad. Visserligen tillägges i en note pag. 12 af nämnda betänkande attgenom förordningen af den 9 Mars 1870 har i Österrike prägling af 4-gulden-stycken — 10 fres och 8-galden-stycken 20 fres blifvit påbjuden; men detta osktadt kan dock icke nekas, att, om man, efter de underrättelser myntkomiterade varit i tillfälle att meddela, vill göra sig reda för Österrikes ställning till den internationella myotfrågan, så framstår densamma, hvad detaljerna beträffar, icke så klar och tydlig som önskligt hade varit. Detta har emellertid i väsentlig mån blifvit undanröjdt genom innehållet af ett från härvarande österrikiska ministern till h. exe. statsministern för utrikes ärendena ingånget meddelande af den 18 sist!l. December, hvilket vi bär nedan anse oss böra låta komma till allmänhetens kännedom. Grefve Miilinens skrifvelse lyder i öfversättniog sålunda: Herr grefve! . Sedan den emellan Österrike och de tyska staterna den 24 Jan. 1857 afslutna myntkonvention blifvit upphäfd — för hvad den Deträffar den Österrikisk-ungerska monarkien — genom myntkonventionen af den 13 Juni 1867, har k. k. regeringen, i afsigt att förbereda öfvergåendet till guldmyntfoten, beslutit, att i stället för de guldmynt, som, under namn af guldkronors, blifvit införda på grund af ofvannämnda 1857 års konvention, låta tillverka guldmynt till värde af 20 fr.s, motsvarande 8 österr. floriner, och till 10 fres, motsvarande 4 floriner, hvilka ifrågavarande myntslag skola utmyntas i fullkomlig öfverensstämmelse med föreskrifterna i den myntkonvention, som den 23 December 1865 ingicks mellan Frankrike, Belgien, Italien och Schweiz. Följaktligen komma dessa nya guldmynt att slås i de österrikiska länder, som ega säte och stämma i riksrådet i Wien, på grund af lagen utaf den 9 Mars 1870, och i konuvgariket Ungern, på grund af XII i lagen af år 1869; samt skola mynten ega följande utseende och beskaffenhet: Guldstyckena af 8 floriners eller 20 fres värde hafva 21 millimeters diameter, 6,15161 grammers laglig vigt och 900 tusendelars (,,) laglig finhet (1. koppar); 4 florineller 10 fres-styckena hafva 19 millimeters diameter, 3,225so grammers laglig vigt och 900 tusendelars laglig finhet (,, koppar). Af en myntmark ( !, kilogramm), innehållande ?,, guld och !,, koppar, skola utmyntas 77 !7 8-florin-(20 fres)stycken eller 155 4-florin(10 fres)stycken. Remedium för vigten och finheten är 2 tusendelar vare sig öfver eller under laglig vigt och finhet. De nya österrikisk-ungerska guldmynten bära på åtsidan H. K. K. M:ts bröstbild iomte omekrift, lydande, då mynten äro slagna i Österrike: .Franciscus Josephus I D. G Imperator et Rex; och då mynten äro slagna i Ungern: Ferencz Josf I K. Acs s M. IH. S. D. O. ap. Kir, — På framsidan bära de österrikiska guldmynten den kejserliga örnen med omskrift: Imperium Austriacum,, På örnens venstra sida läses värdet 20 fres (10 fres), på dess högra 8 floriner (4 floriner); nederst är årtalet avgifvet. På de ungerska myntens frånsida synas konungariket Ungerns och dermed förenade länders vapen jemte omskrift Magyar Kiralysag,. Värdebetäckpingarne äro på ofvanbeskrifset sätt ställda till venster och höger om vapnet och likaledes årtalet nederst utsatt. De österrikiska guldmynten hafva slät rand, hvari äro ingraverade orden -Viribus unitis.. På de ungerska är kanten refflad. I de K. K offentliga kassorna invexlas emot silfver: 20-franca-styckena å 8 flor. 10 kr. (Österreich. Wäbrung) och 10-francs-styckena å 4 flor. 5 kr. De i Österrike-Ungern cirkulerande guldmynts värde är konventionelt. I betraktande derutaf, att österrikisk-ungerska agstiftningens ofvan omförmälda stadgandenihvarje — sammanfalla med bestämmelserna i myntonventionen den 23 December 1865, afsiuten melan Frankrike, Belgien, Italieni och Schweiz, för hvad beträffar guldmynt å 20 och 10 francs, ser ig k. k. regeringen berättigal att tillerkänna ifråsavarande guldmynt, tillverkade enligt konventioiens bestämmelser och under egen prägel, samma äkerhet, som ombon sjelf formligen biträdt lämnda konvention för såvidt dess stadganden afse nynt af guld. Emottag etc. (Undert:) Milinen.s mm Fmmslf4 mande asdtuULlilfaelhaden 8