Aftonbladet – 30 december 1870, sida 1

I dne VN sn tork timme nu ör förbi, yttrade mr Msredick oc sieg upp, tiden torda således vara inne, då jeg kan få se hennax Dä skall jag. ba nöjet att följa er, inföll lady. Johu med Wisstänkt itver. Mr Meredith gjorde logen invändnin gick fram till Sivi ; han jä Nada några förbindliga ord, dem icke besvarade; utan stt fästa åfseende Vid henies tyvstasd, bockade han sig artigt och lemnads rummet. Silvia började återhemta sig. Hon. steg häftigt upp; hennes Kinder glödda,; hennes ögon blixtrade; hon gick fram till mr Lovell och sade vredgad: Hvarför sade ni mig ej att mr Mererith vär här icne?a 0 0 Mr Lovell sväradeicke. Hennes sinnesrörelse hade tj ngärallit honom och hade framkallat etb mo af missnöje och svartsjuka i nats vackra anrigte, som henves trotsiga och missnöjda frågs ingalunda åter förjag, Ni visste detn, så e hon häftigt — oni visste det allesammäns!, Hennes uppretade blick föll på Ada Gray, som lugnt steg upp, gick sin väg och Gllslöt dörren efter sig. Naturligtvis visste vi det, svarade mr Lovelt mycket kallt. Och hvarför sade mig ingen det? Hvarför talade han mig inte till?, I Detta är bb fåga, söm ni verkligen måste göra mr Meredith sjelt.x Det är en intrig utbrast Silvia föraktligt och ryckte af sig kamberna från butvad, hals och ärm samt sköt bort dem på rbortiet — sdet är en intrig för att förolämpa mig. Mr-Lovell betraktade henne med stegradt nismöje sshåvartsgjuka. ; SVibei vara så god GcH förklara er tydigares, sade -ban med iskall röst. Både röst och blick bidrogo att återföra