Aftonbladet – 29 december 1870, sida 4

stund. Nå, likagodt! — öppna lådan, den tredje till höger i klaffen, Green.n Mrs Green gjorde som hon blifvit ombedd. Sif mig nu hvad som ligger der, Jag ser ett par handskar, miss Meredith, och en operakikare,v Ack! kära Green, gör sig inte till!s suckade den sjoka, gamla qvinnan, sök cj inbilla mig att du inte ser ett hopvikt ark skrifpapper; tag hit det. Efter denna bestämda uppmanivg, var mrs Green ej längre bliod, men såg ganska tydligt testamentet, hvilket ock låg ganska synbart för hennes ögon. Hon lemnade det åt miss Meredith, som höll det i handen och betraktade det med ganska dystra blickar. Tänd ett ljus, Green., sade hon sakta. Mrs Green lydde under tystnad och stod framför sin stränga beskyddarinna med ljuset i hand. Långsamt men utan atttveka höjde miss Meredith testamentet till lågan, det tjacka papperet tog eld och hon såg på huru det brann, tills elden var nära hennes fograr, då hon räckte det åt mrs Green, som hastigt kastade det i eldstaden. Miss Meredith såg på, tills endast litet falaska återstod och yttrade sedan med bister förnöjelse: Der gick ett stolt arf upp i rök. Men gör dig dock inte alltför säker, Greenn, tillade bon med sitt gamla misstroende, jag är ej död ännu och med arfvet går det nat efter som du uppför dig Miss Meredith Tar, som hon sade, icke död ännu, men hennes tillstånd blef på eftermiddagen mycket försämradt och skiftningarne j hennes lynne voro nästan svårare än hvad hennes tåliga sällskapedam kunde uthärda. En gång befallde hon att fönsterluckorpa skulle stängas och gardinerna fällas ned, så att tytalt mörker uppstod. In aypan gäng förklarade hon, att såvida ieke mrs Green gepast lemnade huset, skulle hon göra det. Lyckligtvis räckte detta infall endast fem minuter och efterföljdes af ett annat, hvilket, ehuru mindre bbtåokligt för henpöt beqviligbet,