a öfverflyttas till reserven och rekryterna anr lända, Rekryternas exercis och undervisI niog börja genast. De officerare och under orficerare som ötvertaga rekrytbildningen äro ; befriade från all annan tjenstgörlog. Trenne v månader äro anslagne till rekrytskolan, deri inbegripna grunderna för tiraljörexerciser ; samt målskjutning. Exercisen upptager 4 å ega ett exercisbus atsedt för exercis under vintern. På eftermiddagen eller aftonen erhåller rekryten teoretisk undervisning — f hvarvid manskapet är fördeladt i små aft delningar. De äldre soldaterna bestrida , vaktgöringen, undervisas i fälttjenst samt i målskjutningar. Eiter -trenne månader inspekteras rekryterna såväl i exercisen som i 3 teoretiska kunskaper. Derefter bildas kompai nierna, hvilka af hvar sin kapten exerceras i ytterligare sex veckor, hvarefter kompanierna sammanföras och af öfversten exerceras; detta lallt med mycken noggrannhet. Discigiinen är strängt bevakad. Deretter börjas batal,joosexercisen. Det är aldrig mindre än en bataljon i hvarje garnisov. BataljonsexerI cisen varar en månad. Den minsta felaktigI het straffas med en extraexercis på eftermiddagen för en eller tveone timmar, då en underofficer exercerar de felaktiga, men under inseende af en officer. I garnisoner der tvenne eller. flera bataljoner finnas utföres regementsoch brivadexercis. Infanteriet begynner i början af Maj sina sommarötniogar neml. tiraljörexercis i skogsrne, fälttjenst m. m., alltid et kompani emot ett annat samt derjemte den egentliga målskjutniogen. Hvarje soldat skjuter hvarje år minst hundra skarpa skott emot tafla och hvarje skott antecknas, IJet är en oeftergiflig regel, att alla öfningar utan undantag ske under tillsyn af officerarne. Sedan tiraljöroch fälttjenstöfningarne blifvit i sin tur inspekterade, afslutas öfmiogarne med en prisskjutning. Vid slatet af Augusti börjar den egentliga eller stora fälttjensten. En del artilieri tilldelas då infanteriet. Slutligen kommer äfven kavalieri, då den ena brigaden emot den andre utför en i alla hänseenden verklig kamparj, med undantag af skarpa skott. Trupperna bivuzkera och utföra långa marscher! i tå ord, slit otföres såsom i krig. Vid dessa öfningar inkallas en del af reserven, som i dem deltager. Den 1 Okt. börjas ånyo nyåret. Iogeniörerna, ambulanserna och trosskårerna, framförallt de senare, undergå ärligen emma dtvingar. Hvarje år utföra tvenne armåkårer i större skala tälrtjenst emot hvarandra. Konungen är då alltid närvarande. En del af reserven är äfven då inkallad för 5 å6 veckor. Ehuru dessa öningar ske efter skördetiden, ästadkommes dock någon skada för landtbruket. För att bestämma skadeersättningen finnes då en mävgd representerande såväl kommunen som regeringen. 1 1 i må följande tilldragelse nämnas. Vid höstmanövern 1862 vid Rhein manövrerade 2:ne armekårer emot hvarandra. General von Brinerdrad, en utmärkt officer och riddare af jernkorset, kommenderade den ena kåren. Ea af brigsdgeneralerna förde sin brigad så 5 timmar dsgligen. De flesta garnisonsorter For att visa allvaret vid dessa öfningar: j felaktigt, att om det varit verkligt krig, hade . brigaden varit förlorad. En fransk oificer, som var härvarande, anmärkte till genera von B.: mais, mon Dien, Gåenåral, cette brigade-iå est perdu. Oh, non, svarade generalen, ce nest pas la brigade, cest le gånåral qui est perdu,. Andra dagen erhöll brigadgeneralen direkte från konungen afsked med pension. Det vors ett stort misstag att tro det officerare och soldater i preussiska armn hatva dagen föga upptagen. Tjensten är mycket trägen hela äret om, Oificerarnes tid är oatbrutet upptagen i deona stora krigsskola. Muanskapet underkastas den förutnämnda undervisving med det mål oxflåtligt för ögonen, att dugliggöras och vänjas vid de ansträngningar kriget fordrar. I Preussen har man funnit, hvad man här i Sverige kanske icke så noga undersökt, att en äkerbrukare elier landtman, i sitt hem vand vid tio timmars hårdt arbete ute på marken, dertöre icke är i stånd att uthärda den tjenstgöring som tillkommer soldaten. Har han deremot under treone års tid gevomgått en väl ord soldatskola, anses han äfven under de följande sex ärenistånd till erforderliga ansträngningar, särdeles som han under tiden, då han står i reserven, kallas till en sex veckors öfviog en å två Sängar, . Allt sammsniagdt måste man, från militäisk synpuukt, egaa sin benndran åt den peeuvsiska militär-organisatioren. Detta så nycket mer, då man jemför den preussiska tficerns trägna tjenstgöring med hans ganska nåttliga i Då i andra störa stater genten liksom köper sina verktyg, synes i ?reussen medvetardet af att tjena vara nog ör att lyda — Disc:plinen synes vara allt. Jar skulle ej en Napoleon öiveröst en Moltke ned donationer, titlar och palatser för att vinda honom vid sin person, Den gamle onung Wilhelm endast befaller och Moltke der. Den rivga belöning den senare tilldesades efter 1866 års segerrika fälttåg, var öga mer än en fransk marskalks ärsapanage, Men i fråga om den preussiska militärrganisationen, huru förträfflig den än må ara, bör bemärkas, att för Sverige vore den, hela dess utsträckning, långt iträn önsklig. rrundtanken eiler skyidigheten tör hvarje nan att förvärfva duglighet till fåderneslanets försvar, är obestridiigt lika riktig, som tt värfningseller legosystemet med undanag för specialvapnen numera är oriktig eller nart sagdt anakronism. Men då Sveriges rigsmakt icke bör afses för någon agressiv olitik, utan uteslutande för försvaret på egen ord, hvarigenom den af fosterlandskärleken Idade armen egde alla lokala förmåner, kan ch bör i mån deraf den svenska soldatens rigsundervisniog eller tiden egnad ät denamma erhålla en deremot svarande afkorting Allt harar Fr2 an kblak annrdnins hävs