Aftonbladet – 28 december 1870, sida 3

Ack! du käraste Silvia, så snällt af di att komma in till mig! ropade hon ifrigt då Silvias bleka ansigte tittade in genor dörren. Kom pu och frukostera med mig. Ja har fått upp en full kanna det skönaste te — måste visst vara hvad lady John kalla sitt karavante!, Nej, tack min vän, svarade Silvia oc! sjönk ned i en läudstol, samt betraktad Georgies barnsligt glada ansigte med en skym af saknad; jag har ej kommit för att dricks tå med dig. Da är i alla fall en liten rar flicka son komp, fortfor miss Georgie lika entusiastiskt Du kan aldrig ana huru led vid hela lifve jag har varit. Tänk dig barax, tillade hor med en min af största vedervilja, mrs Barton, som i går kommer upp till mig, för at läsa Milton högt. Silvia spratt till. Hon hade sett Milton i händerna på mr Meredith samma dag han reste bort. Det säger jag rent ut, fortfor miss Lovell med stor energi, att finns en moanniska, som jrg riktigt afskyr, så är det Milton. Jag hade att sträfva igenom hela boken med miss Jenrings, då jag var tretton år, och till på köpet med iakttagande af hvars och ens olika karakter.. Karakter!s upprepade Silvia mekaniskt och såg i tankarne den gamla boken i sitt bruna skinnband med guldkanter, öiver hvilsen hans vackra bleka ansigte var nedlutadt. Ja, återtog Georgie, jag skulle tala som ;pglarne talade och miss Jennings var så grufigt missnöjd. Öppna då munnen, kära barn sade hon, tror du att engeln Gabriel talade ned munnen tillsluten? Eller, tror du att Adam stammade så der, då han talade med Ova ? Silvia såg allvarligt på miss Lovell. Jag kom upp tör att underrätta dig), sade on, att mr Lovell har bedt mig bli hans lr ovh att — att jag har samtyckt