FFI HÖRA aren Silvia svarade intet. Hon undrade om miss Mereditn skulle göra flera frågor och huru hon borde besvara dem; men för en gång var den gamla damen icke misstänksam; kroppsligt lidande Oh kraftlöshet hade tagit öfvervälde. Hon kunde cdast kasta sig ar och an i bädden under en sakta k.2282; slutligen bad hon Silvia gå och ditkau MS Green. Med en stark känsla af lättnad lemnade Sivia det instängda sjukrummet. Hon kände sig ännu orolig och olycklig, men den friska luft hon fick inandas genom ett öppet fönster i trappan, gaf henne nytt lif och med detta nya lif kom den tjusande bedragerskan Hoppet och hviskade sköna sagor till hennes hjerta. Det kan ju hända att miss Meredith ännu en garg ändrar åsigt och testamente, tänkte hon meg ungdomens lätthet att tro det bästa, eller att både mr Meredith och miss Gray neka att uppfylla hennes fordringar. Ack, jag behöfver ej ännu grubbla härpå!v Med sinnet fullt af dessa tröstegrunder, knoackade Silvia på mrs Greens dörr; efter ett sömnigt kom in, öppnade hon och steg in. Mrs Green låg ännu; hon kastade en orolig blick på Silvia och frågade med klagande röst, huru hennes kära miss Meredith mädde nu på morgonen. Rätt illa och hon ber att ni skall komma in till henne, mrs Green.n Gör hon det, stackars, kära sjukling! Då skall jag genast kläda mig och gå in., Silvia stod ännu qvar vid dörren och såg allvarsamt på henne. Mrs Green, sade hon, hvad var orsaken till att ni kom ia i miss Merediths rum tör en timme sedan? Mrs Greens fullmånsansigte attryckte den djopaste förvåning,