Hvad striden med fästena angår, så kan den inledas på två sätt: genom att utveckla: en öfverväldigande artilleristyrka för att nedskjuta och förstöra ifrågsvarande verk, eller genom en regelbunden belägring, genom anläggning at paraleller, löpgrafvar o. s. V. I båda händelserna skulle, så tro vi, de med båda anfallssätten förknippade egna förlusterna knappt stå i proportion till den vunna tiden — ty om denna kan det blott vara fråga, emedan Paris ju till sluts dock genom svält måste nödgas att kapitulera. Hvart och ett af fästena vidParis utgör ensamt för sig ett Toul, Bitche, Verdun eller Thionville och har dessutom den fördelen att icke ega någon civil befolkning, men deremot bombfasta rum, i hvilka besättningen kan erhålla skydd. Den regelmässiga belägringen måste, om man icke derunder skall störas af det 3. k. aktiva försvaret, nemligen utfall, minkrig 0. s. v., och om man slutligen icke skyr breschens stormning, alltid leda till målet. Vid de efter äldre metod byggda fästningarne med sammanhängande linier äro utfallen, såsom händelsen äfven var vid Strasbourg, förbundna med stora svårigheter. Helt annorlunda är deremot förhållandet med de moderna armefästningarne. I Paris t. ex. kan general Trochu lätt debouchera med hela sin arme genom mellanrummen mellan fästena Vanves och Ivry, intränga i löpgrafvarne och förstöra belägringsarbetens, redan innan -belägringstrupperna, dem man måste uppställa utanför verkens mest härjande eld, hinna skynda fram till batteriernas försvar. Genom anfallen på fästena måste således preussarne säkerligen vinna fördelar, och de skola efter en längre på förluster rik artilleristrid besegra dem; men att en sådan åtgärd skall vara i stånd att förkerta tiden för parisarnes motstånd, kunna vi icke tro. Om man derföre nu, sedan den gynsamma tiden för artilleriaktionens inledande gått förbi, fortfarande tänker på en beskjutning af enstaka stadsdelar eller:af sjelfva fästena, så kunda denna åtgärd på sin höjd betraktas såsom en eftergift åt det tyska folket, hvilket Tärgtar efter krigets slut, eller också såsom ett slags åskledare för soldaternas missnöje, ty dem varar cerneringen redan något för länge och de längta efter omvexling i den eviga förposttjenstgöringens tråkiga enahanda. Den andra hälften af den förra franska Loire-armån, numera första armen under general Bourbaki tyckes ånyo ämna aktivt ingripa i operationerna, sedan densamma haft 3 veckor på sig att reorganisera sig efter den oördelaktigs striden norr om Orleans den 3 December. Från Versailles skrifves den 17 dennes till Hamburg-Correspondenten, att Gambetia under sitt senaste uppehålli Bourges gifvit generalerna Bourbaki och Pallicres order att återupptaga framryckningen mot norr. Det heter, att de från två sidor rycka fram mot Gien (öster om Orleans), den vigtigaste öfvergångspunkten öfver Loire. Det är likväl ej troligt, att Bourbeki och Palligres skola kunna verkställa dessa rörelser utan motstånd. Gien har nemligen hittills varit besatt af en afdelning af 3:e tyska armekåren (från Brandenburg); vidare har den9:o tyska kåren f) (från Holstein och Slesvig) änpa i förra veckan hållit flera punkter i Loire et Cher-departementet, hvsribland Romarantin-och Salbris, besatta. Det är dock under alla omständigheter uppenbart, att prins Fredrik Carl nödgas lemna en ansenlig styrka qvar till betäcksnde af Gien och Orleanz samt att hans framryckning mot Le Mans kommer att hotas af operationer i bypng rygg. I Lyon har ett sktiebolag nyt tjle dat sig, hvilket med ett kapital af Iö00NG francs, fördelade på 1500 sktier å 100 francs stycket, upprättat. en friskyttekår, bestående af 150 man och förende nåmnet Les Enfants perdus du Rhöne; Denna friskytteafdelnings uppgift skall blifva att angripa fiendens transporteraf lifsmedel och ammunition; de genom bytets försäljande erhållna penningarne skola, användas till att inlösa aktierna. Genom ett par lyckliga fångster lär det redan hafva lyckats för denna lilla kår att infria en icke obetydlig del af aktiebeloppet, — Man är i Lyon sysselsatt med attbilda nya legioner, heter det i ett bref derifrån af den 15 dennes, Det unga manskap, som anländer dit från Elsass, är så talrikt, att det skall utgöra större delen, a dee första nya legionen. . Fyra bataljoner elsassare hafva redan 2ftägat till den åf general Oremer kom imenderade armen. Fn arabisk sqvadr 50 fullt utrustade ryttare aplände vn A till Lyon. Två tusen araber gen 14 ös biska hästar ankommo 7 och 800 arö Toulon och marscheras — sen 11 dounes til mar efteråt. Denr: 2 vidare någrss OM stod af zuaver afou afrikanska afdvlni b2 Constantinet, och för. vc Jägare, spahis Gå era frikanare -. Fäldt bergartilleri, Ån, I Algorict Synes mycken höns, vt följa efter, rrenkrikes sak. ycken hänförelse tåda för Ordres skola vara utfärda fm möjligt påskynda rankrike af de tyska reserv il långsamhet och afmattning, od mn St den senaste tiden kunnat spåra : — under operationerna i trakten af Loide tyska de ofantliga förlaster pri, p, tillskrifvas storhertigens af Meckfer —-edrik Carls och under de. 4 sense: . -VUg armekärer lidit respondens ,-8 Veckorna. TI en korD tran krigsteatern till Neue f sp SB Pästås det, att de sex armökårop seit och prins Fr. Carls befäl. med kiedt och artilleri inalles ej uppgå till st. styrka ä 68 J uppgå till större yrka än 90,000 man, d. v. 8. hälften af det de att så mjeinträffandet i ;ailles ekrifver den 16 dennes: Det är ingen mlighet, att von der Tapns armå för n