Article Image
general Mantenffel i sin rapport säger, för att betäcka sitt ätertåg eller för att återtaga Isina gamla ställningar. Den lyckades ej, och återtåget till Albert och Arras anträddes, sedan general Faidherbe till kl. 2 eftermiddagen afvaktat huruvida tyskarne ville återupptaga striden. Först morgonen derpå uppIbröt Mantenffel i nordostlig riktning för att I förfölja de på Arras återtågande fransmännen. På sydöstra krigsteatern har den del af Werders kår som opererar mot Garibaldi, hvilken fortfarande har sitt bögqvarteri Autun, utrymt de öster och nordost om denna stad belägna orterna Epinac, Arnay le Duc och Bligny. De ligga allesammans vid de vägar som genom Oachedalen föra från Dijon till Autun, vester om linien Dijon-Nuits. Det är möjligt att tyskarnes förluster i striden vid Nuits den 18:e varit så stora att de känna behofvet att äfven här koncentrera aina krafter. Om bombarderingsfrågan uttalar sig Neue Freie Presses militärförfattare på följade sätt: Det tyckes nu ändtligen skola bli allvar med artillsriaktionen utanför Paris. I flere dagar ha ammunitionskolonner och svårt artilleri oupphörligt afgått från Berlin och Spandan till Frankrike. På mer än 1000 fyrspända vagnar ha de svåra projektiler, som erfordras för att mata de vid Villacoublay stående 300 jättekanonerna, skickats efter till Paris. Efter jalhelgdagarne torde såväl ammunitionsförråd som kanoner komma att finnas i tillräckligt antal utanför Paris och beskjutningen således kunna börja; denna skulle alitså verkligen begynna vid nästa års början. När Vinoys armekår den 19 September blef tillbakaslagen vid Sceaux och Villejuif och Parigs cernering derigenom blifvit ett faktum, när befolkningen i Paris under intrycket af en fiendtlig armes ankomst utanför verldsstadens murar, något som aldrig ansetts möjligt, moraliskt nedstämd bäfvade för följderna af en belögring, skulle hufvudstadens bombarderande måhända haft den verkan, som önskades å den preussiska sidan. Men efter den tiden har ställningen betydligt förändrat sig. Pariss försvarare, general Trochu, bar under sin tre månaders verksamhöt förvärfvat sig odödlig ära och gjort sig ett namn, som kanske till och med -ställer honom öfver Sebastopols berömde: försvarare general Tottleben. Paris, hvars hufvodsakliga värde såsom ett: genom talrika fästen förskansadt slagfält blott i samband med en armå finnes till, har för närvarande en-armå, och denna, såsom de senaste striderna vid Marne visat; ganska duglig. Paris har dessatom under den tre månader långa cernerinIgen på många af de hotade punkterna framskjutit sin: försvarssfer och utvidgat cerneringskretsen, Isöder ha framför fästena Montrovge, Bicetre och Ivry tre nya verk; skansarne vid Moulin, Jacquet, Villejuif och Cachan, uppbygts, hvilka -stå i förbindelse-såväl sins emellan som med köpingarne Cachan, Villejuif-och :Vitry och som-ha framskjutit sina anfallslöpgrafvar 3000 mötres mot söder. I öster ha Marnehelfön La Varenne :och Avronplatån, hvars kanoner slunga sina projektiler ända till Chelee, blifvit befästa. Föröfrigt är Parigs östra front af naturen och genom konst så stark; att det här Jika litet som i vorr vid S:t Benis och Aubervilliers är att tänka på ett lyckadt anfall. Äfven här har för öfrigt den franska linien blifvit framskjuten långt förbi Le-BourHe hvilket bevisas af de.senaste vid Blancenil förefallna förpoststriderna. I -vester är det Mont Valerien, som i förening: med de nya skansarne vid S:t Onuen och -Courbevoie håller angriparen på aktningefullt afstånd från stadsmurarne. Man kan väl säga, att den cerneringslimie, som preussarne i början af Pariss belägring innehade, nästan öfverallt blifvit tillbakadragen, samt att fransmännen anlagt en andra befästningslinie, börjande vid fästet Montrouge och gående mot--öster . och norr ända till Ourcqkanalen. Såväl på denna sträcka som äfven i norr och öster, således från Oarcqkanalen till Mont-Valörien, finnes för: de .belägrande iogen möjlighet att få. ett kanonemplacement, hvarifrån de skulle kunna med sina projektiler nå stadens murar och ännu mindre staden Paris sjelf; ty de franska verken ligga här öfverallt -en half till en hel mil utanför hufvudriogmuren. Den enda sträcka, på hvilken Paris! försvarare gjort inga eller blott få framsteg, ligger midt -emot fästena Vanves och Iss samt. bastionerna vid Point ån Jour och verken: vid Billanconrt. Här befinna sig de pregssiska ställningarna på höjderna vid Saint Cloud;Sövres, Meudon och Clamart. De .beherrska nyssnämnda verk: äfvensom en-del af förstäderna Passy, Grenelle och :! Vaugirard, och här är således befästningar. ! nas sårbara puukt att söka, . Från dessa !( j . höjder torde således pckså artilleriaktionen hvilket. fp) diga beläcringsparkens koncentrering vid VC JG BSD : -—vulstoublay, som liogar T ev vugerar en mil bako; ininerande. höjder på Völizy-platån. .Artilleriaktionen på. den f 065 redan Hera j I gånger antydda punkten skulle känna påle två sätt verkställas, antingen genom en bom-1 c bardering af förstäderna Passy, Grenelle och I c Vaugirard eller genom en artilleristrid meds verken vid Point du Jour, Billancourt, Issy. : 8 ! mot Paris komwma att öppnas öfrigt äfven bevisas af den vi och Vanves, Det är mycket tvifvelaktigt och — uppriktigt sagdt — osånnolikt, att bombarderingen af dessa obetv a förslår der skulle kärna göra pågot inirvek på fe tisarpe All; sedan de flera gårger 8 få era gårger sett blod pla och sista gången till och med ymigt, åhönda skulle man genom en dyli bombärdering till och med efoå en Matt h på paoch icke påtänkt verkap, sen ENE ; va MN : tysinad tycktes Verka väckande på Silvia. jb Hon kände sig få kraft att rycka sig lös nrå sömndyalan, som hållit henna fåncer — Mial:

27 december 1870, sida 3

Thumbnail